Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Tillgång och produktion av nyttiga mineral - Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
Kinas tillgångar uppskattas till minst 1000000, Indiens till 79 000, Nya Syd-Wales
till 118 000 och Canadas, varav 3/4 brunkol, till 1 234 000 miljoner ton.
I vissa mindre väl undersökta länder torde tillgångarna vara större än ovan angives.
Så föreligger t. ex. ett överslag år 1921 beträffande Ryssland och Sibirien tillsammans,
enligt vilket förrådet skulle vara mer än fem gånger större än i ovanstående tabeller
antagits.1
Världsproduktionen av stenkol, inklusive brunkol och antracit har varit:
1900 ..................... 765 000 000 ton
1905 ..................... 928 000000 »
1910 ................... 1160 000 000 >
1915 ..................... 1193 000 000 ton
1920 ..................... 1 319 000 000 >
1925 ..................... 1 365 000 000 »
Under senaste årtiondet har den ökats mindre hastigt än förut, ett förhållande,
som utan tvivel beror på, att världens behov av bränsle delvis blivit fyllt av den stadigt
stigande utvinningen av bergolja samt på att konsumtionsbehovet sjunkit genom den
industriella depressionen efter kriget. Före 1914 steg världsbehovet med i medeltal
38 000 000 ton pr år. Även elektriciteten ersätter i någon, om ock ringa mån stenkolen
i länder med mycket vattenkraft.
De i någon större utsträckning kolproducerande länderna voro år 1920:
Förenta staterna............ 585 700 000 ton
Tyskland . ’................ 242 600 000 >
Storbritannien.............. 234 700 000 >
Tjeckoslovakien o. Österrike. 33 300 000 >
Japan........................ 27 000 000 >
Frankrike.................... 25 300 000 >
Belgien...................... 22 400 000 >
Kina......................... 18 000 000 >
Canada...................... 15 100 000 ton
Sydafrikanska unionen .... 11 200 000 »
Nya Syd-Wales............... 10 900 000 >
Spanien...................... 5 900 000 >
Holland...................... 5 500 000 >
Nya Zeeland.................. 1 900 000 »
Italien...................... 1 800 000 >
Queensland . . ............ 1100 000 >
Detta år var det första, då Nordamerikas kolfångst var större än Europas
sammanlagda. Beträffande Ryssland föreligger säker statistik ej efter år 1917, vilket år
sten-kolsuppfordringen därstädes var något över 27 000 000 ton.
Den svenska stenkolsbrytningen, som helt och hållet är förlagd till Skåne, är
jämförelsevis obetydlig och kan endast i ringa grad fylla det inhemska behovet, särskilt
som kolen delvis äro av rätt låg kvalitet. Endast under fyra femårsperioder ha efter
år 1860 de svenska stenkolen tillfredsställt mer än 10 % av landets behov. Kolflötserna
förekomma tillsammans med eldfasta och klinkerleror, vilka delvis uttagas samtidigt
med kolen. Dessa leror äro föremål för en omfattande förädlingsindustri vid gruvorna,
vilken avsevärt bidrager till att förbättra gruvdriftens ekonomiska resultat, särskilt
som därigenom skapats en användning på platsen för de sämsta kolen, vilka hava så
lågt bränslevärde, att de ej kunna bära några större fraktkostnader.
Sveriges produktion av stenkol och i samband därmed bruten lera
har efter år 1797, då brytning i någon avsevärd skala kom till stånd, och t. o. m. 1920
uppgått till 12 276 000 ton stenkol, 5 147 000 ton eldfast lera och 1 440 000 ton
klinker-lera. Den årliga uppfordringen har ställt sig på följande sätt, i ton räknat:
Årligen Stenkol Eldfast lera Klinkerlera
1891—1900 ............................219 508 130104 35 541
1901—1910 ........................... 299 712 143 041 57 981
1911—1920 ........................... 394 577 127 549 51 147
1921—1925 ........................... 375 371 119 296 21692
1 Ang. stenkol se även Uppfinningarnas bok, del II, s. 37—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
