Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
MINERALS OCH BERGARTERS BETYDELSE.
upptäcktes 1635. Man hyste till en början stora förhoppningar om denna fyndighet,
men dessa blevo ej infriade, och av malm från detta gruvfält torde hava framställts i allt
endast 1000 kg silver under de jämförelsevis korta perioder, det varit belagt med arbete.
Guldsmedshytte silvergruvor bearbetades troligen redan under Medeltiden och
veterligen en kort tid på 1700-talet men lågo i stort sett öde till 1843, då en jämförelsevis
Fig. 37. Bersbo koppargruva, Åtvidaberg.
rikt givande arbetsperiod började, som räckte till 1871. Gustav III.s silververk i Falun
grundades 1788 på i koppargruvan förekommande silverhaltig blyglans och har
sedermera såsom en gren av Stora Kopparbergs bergslags rörelse fortdrivits ända till våra
dagar med en årlig avkastning av ett hundratal kg silver.
Vid detta verk har även utvunnits något guld, men Sveriges enda egentliga
guldgruva är Ädéljors i Småland, som upptäcktes 1737 och bröts till 1822, ånyo upptogs 1870
och ödelädes 1898, sedan den i allt producerat 222 kg guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
