Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK. NYARE TIDEN.
63
övrare, som förtryckte de indianska urinnevånarna på det grymmaste, förde inbördes
fejder och utvecklade en vansinnig lyx. Gruvarbetet bedrevs med infödda slavar på
det mest primitiva sätt. Utan ringaste omtanke om framtiden rovbröt man i en stor
mängd schakt och stollar, men följden blev också, att när den mest lättbrutna malmen
var uttagen, började gruvbrytningen på 1700-talet snabbt gå tillbaka, och ehuru
gruvorna ännu brytas har staden Potosi numera endast ett innevånarantal på 10000 personer.
Föga mindre uppbygglig är Mexicos äldre gruvhistoria. Rika silverfyndigheter
upptäcktes på många ställen, och de flesta nuvarande mera betydande städerna
uppväxte kring dessa, t. ex. Zacatecas, Parrot, Chihuahua, Monterey m. fl. De magnifika
katedralerna vittna ännu om de forna innevånarnas stora rikedom. Infödingarna
tvun-gos till det s. k. mita-systemet, i själva verket ett slags slaveri, som spanska kronan
förgäves sökte göra slut på. S. k. barrenaderos eller egentliga malmbrytare, som särskilt
voro utsatta för skadligt stendamm, hade en medellivslängd av blott 35 år, och tanateros
eller bärare tvingades till ihållande vandringar på stegarna med tunga bördor på ryggen.
Redan vid denna tid upptäcktes de flesta nu bekanta större guld- och silverförekomsterna
i landet.
Importen till Europa av stora mängder ädla metaller medförde ett ansenligt
sjunkande av dessas värde, och framförallt påverkades silverpriset, så att det inträdde en
ytterst svår period för den europeiska silvermalmsbrytningen, som i slutet av
1400-och början av 1500-talen haft en verklig glansperiod. Så t. ex. bearbetades Fuggers
gruvor vid Rölirerbuhl nära Kitzbühl i Tyrolen så intensivt, att de på 57 år från 1540—■
1597 nådde ett djup av 880 m, och redan i början av 1500-talet hade gruvorna vid
Kutten-berg i Böhmen nått ett djup av 600 m.
Silvrets värdeförändring beledsagades av en varuprisernas omgestaltning på snart
sagt alla områden och av en vittgående omdaning av de ekonomiska förhållandena,
åtföljd av eri politisk och social oro, som bl. a. fick uttryck i omfattande
bonderörelser under 1500-talet. Dessa företeelser förorsakade emellertid och förorsakades delvis
även av stora tekniska framsteg inom gruvbrytningsväsendet och metallurgien, genom
vilka bergshanteringen lyftes upp på ett högre plan från Medeltidens hantverksmässiga
ståndpunkt. Hästvindar för berguppfordringen infördes eller blevo åtminstone
betydligt förbättrade i början av 1500-talet, och något senare kommo vattenhjuldrivna spel till
användning, vattenundanhållningen underlättades, särskilt genom införandet av
konststänger (omkr. 1550), varjämte slutligen den uppfordrade malmens behandling
förbättrades, när våtbokningen började användas 1507 och när såll sättning en togs i bruk 1519.
Amalgamationsmetoden, som möjligen användes på guldmalmer redan under antiken,
utbildades för silvrets utdragning ur malmen medelst kvicksilver i Mexico på 1560-talet,
men var känd i Europa redan flera årtionden tidigare, ehuru kanske ej tillämpad i större
skala. Även åtskilliga organisatoriska förbättringar kunna hänföras till denna tid.
Boktryckarkonstens uppfinnande på 1440-talet utövade säkerligen stort inflytande
genom att göra till gemensam egendom den kunskap, man på olika håll samlat, och sprida
kännedomen om nya rön och uppfinningar. Föregången av en del smärre arbeten,
såsom Eyn nützlich Bergbüchlein av Rühlein von Kolbe, Probierbüchlein samt De la
pirotechnia av Vannoccio Biringuccio utkom 1556 det stora och grundläggande arbetet
De re metdllica av Georg Agricola, vetenskapsman och läkare i gruvstaden
Joachims-thal i Böhmen och i Chemnitz i Sachsen.
En högst nödvändig förbättring lät vänta på sig länge, nämligen en ersättning för
de tidigare uteslutande använda bergbrytningssätten med hammare och kil samt
eldsätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
