- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
863

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Radioteknikens olika användningsformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RADIOTEKNIKENS OLIKA ANVÄNDNINGSFORMER.

863

m. fl.) ägo finnas för närvarande rundradiostationer i Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle»
Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad,
Kiruna, Kristinehamn, Linköping, Norrköping, Säffle, Trollhättan, Uddevalla, Umeå,
Upsala, Varberg, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund.

Programmen för dessa rundradiostationer kunna antingen utgöras av de program,
som uppgöras av aktiebolaget Radiotjänst, vilket företag ombesörjer driften av de
statsägda stationerna, eller ock utgöras av lokalt uppgjorda program. Överförandet till
utsändande station av musik,
föredrag e. dyl. verkställes inom
landet per tråd. Undantagsvis
förekommer, att utländska
rundradioprogram mottagas per radio samt
(eventuellt efter »trådbefordran»)
återutsändas på annan våglängd
av en eller flera rundradiosändare.

Varje försök att kortfattat
skildra de olika konstruktioner,
som förekomma för
rundradiomottagare, strandar på ämnets
ofantliga omfattning. Här må
blott anföras följande, som på
intet sätt kan göra anspråk på
att ens tillnärmelsevis vara
uttömmande: Den enklaste och ur
ljudkvalitetssynpunkt ofta mest
tillfredsställande formen för en
rundradiomottagare är
kristall-detektormottagaren (se sid. 820).
Då sådana mottagare därjämte
ställa sig synnerligen prisbilliga
och enkla i handhavandet, ha de

blivit mycket populära. Man strävar också efter att förlägga rundradiosändarna så,
att ett så stort antal personer som möjligt må kunna verkställa mottagning med
kristalldetektor. Det område, inom vilket sådan mottagning med tillhjälp av en god
utomhusantenn från en given sändare är möjlig, plägar populärt benämnas
»kristallzonen».

För att även utanför en stations »kristallzon» kunna erhålla mottagning samt för att
möjliggöra, att mottagningen skall kunna verkställas, utan att den lyssnande behöver
använda huvudseltelefon (utan i stället använder en högtalare), har man i ett flertal fall
vid rundradiomottagningen övergått till utnyttjandet av vakuumrör. De
kopplings-former, som härvid användas, äro minst lika varierande som de namn, mer eller mindre
påhittiga tillverkare och uppfinnare givit åt kopplingarna. Från det att man utnyttjade
vakuumrören endast såsom förstärkare till en kristalldetektormottagare övergick man
snart till att använda rören jämväl såsom detektor (audionkoppling), varvid mottagarna
även försågos med återkoppling. Det visade sig emellertid snart, att ovana personer
lätt gjorde återkopplingen så fast, att mottagarna tjänstgjorde som avsändare i miniatyr,
varvid de sålunda från mottagarna utstrålade svängningarna interfererade med
rund

Fig. 938. Svensk rundradiomottagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0875.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free