- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
671

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Telegrafledningarna - Kablar - Kabeltelegrafering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELEGRAFLEDNINGARNA. KABLAR.

671

Fig. 706. Utläggningsskiva på
kabelångare.

vilken utlagt en mängd betydande kablar. I Sverige har den använts för en
got-landskabel.

Det största utrymmet på kabelfartygen upptages av kabeltankarna, i vilka kabeln
förvaras före utläggningen och vilka kunna vattenfyllas för bevarande av
guttaperka-isoleringen. I för- och akterstäven äro plattformer uppbyggda, i vilka stora skivor,
fig. 706, över vilka kabeln glider ned i sjön, äro lagrade.

Kabeln passerar mellan tanken och
utlägg-ningsskivorna i flera varv en stor, med flänsar
försedd trumma, vilken vid upptagning av kabel
drives av en kraftig ångmaskin. Vid utläggning
löper den fritt, och då den är utrustad med
kraftiga bromsanordningar, kan
utläggningshastig-heten regleras. Kabeln genomgår även en
dyna-mometer av stora dimensioner, på vilken
dragspänningen avläses.

Landkablar. Luftledningarna äro lätt utsatta
för förstörelse vid svåra väderleksförhållanden.
Vid stormar, särskilt snöstormar, inträffa lätt
stolpras, vilka kunna medföra långvariga avbrott
i viktiga telegrafförbindelser. Man har därför i

många fall, trots den avsevärt högre anläggningskostnaden, nedlagt telegrafledningarna
i kablar i jorden.

Redan på 1840-talet försökte man i England att bygga underjordiska
telegrafledningar, vilka utfördes på det sätt, att ledningstrådarna omvirades med bomull eller dylikt,
varefter de indrogos i i marken nedlagda rör av bly eller järn. Efter kortare eller längre
tid blev emellertid isolationen felaktig, och ledningarna ombyggdes då till stolplinjer.
De försök som Siemens vid denna tid utförde i Tyskland med jordkablar utföllo ej heller
lyckligt.

Alltefter som kabeltekniken utvecklades genom sjökablarnas framgångar, började
man även för landlinjer att använda kablar. I Amerika, England och Tyskland ha
underjordiska ledningar anlagts i stor utsträckning. I Tyskland står t. ex. Berlin sedan år
1876 i jordkabelförbindelse med de övriga större städerna i landet.

På senare tid har man i fråga om telegraf jordkablarna alltmer övergått till
användning av de inom telefonväsendet använda kablarna med pappersisolering och blymantel.
Telegraf- och telefonledningar läggas ofta i samma kablar.

KABELTELEGRAFERING.

Telegrafering över kablar ställer sig ej lika enkel som över luftledningar. Deras
elektriska egenskaper äro nämligen helt olika. För luftledningarna är det huvudsakligen
motståndet, som är bestämmande för telegrafströmmens framkomst, för kablarna
däremot tillkommer även kapaciteten som den avgörande faktorn. En kabel har nämligen en
ofantligt mycket större förmåga att upptaga elektrisk laddning än en i luften fritt
upphängd tråd med jorden som återledning. Kabeln bildar i själva verket en kondensator,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free