Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Telegrafi, av H. Blomberg - Multiplextelegrafering - Western Electrics multiplexsystem - Automatiska snabbskrifttelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
TELEGRAFI.
Fig. 676. Distributör.
sedd med fyra olika i sektorer uppdelade
ringar, en för vardera sändningen,
mottagningen, korrektionen och tryckningen.
En av multiplexsystemens största
fördelar ur expeditionssynpunkt, och varigenom
dessa system äro överlägsna de automatiska
snabbskriftsystemen, är, att telegrafisterna
på vardera sidan om linjen stå i direkt
kommunikation med varandra, varigenom de vid
behov kunna påkalla varandras
uppmärksamhet under telegraferingen. Denna egenskap
har vid Western Electrics system utvecklats
på ett synnerligen ändamålsenligt sätt.
Genom en särskild anordning kan nämligen
sändningen av ett pågående telegram
automatiskt stannas, och genom en fingerskiva
fem olika ringsignaler sändas till den andra stationen, signaler vilka kunna betyda
exempelvis »stanna sändningen», »omsänd sista telegrammet», etc. Efter signalen
fortsätter automatiskt sändningen av telegrammet.
Western Electrics system utföres vanligen för fyra delstationer och duplex, d. v. s.
för fyra dubbelförbindelser. Telegraferingen utföres vanligen med 40—50 ord i
minuten per delstation.
AUTOMATISKA SNABBSKRIFTTELEGRAFER.
Vid telegrafering för hand med morsenyckel begränsas expeditionshastigheten av
den snabbhet, med vilken handen säkert förmår manövrera nyckeln. Visserligen är
sänd-ningsskickligheten hos en del telegrafister uppdriven i nästan otrolig grad, över vissa
gränser kan man dock icke komma. Felslagning förekommer nämligen då alltför ofta,
och telegraferingen blir ojämn. Hastigheten är dessutom beroende av telegrafistens
tillfälliga disposition. Klart är därför, att det skulle vara av den största betydelse för längre,
trafikstarka linjer, vilkas stora anläggningskostnad kräver, att de på bästa möjliga sätt
utnyttjas, om utsändningen av strömimpulserna på ledningen kunde ordnas automatiskt
och med större hastighet och noggrannhet än vad som är möjligt under handens
direkta medverkan.
Detta behov har lett till uppkomsten av de automatiska snabbskrifttélegraferna eller,
såsom de även kallas, maskintélegraferna, vid vilka en mekanisk apparat ombesörjer
utsändningen av impulserna.
Uppfinnarna började tidigt syssla med problemet att konstruera dylika apparater.
Redan på 1840-talet gjorde Morse försök med en sändare, i vilken impulserna
åstadkommos, genom att en med linjen förbunden fjäder fick släpa över i enlighet med
telegrammet uppställda typer. Dessa voro försedda med utskurna metalltänder, svarande
mot punkter och streck i de olika bokstäverna, och då fjädern vid passagen över dem
gjorde kontakt med en tand, anslöts batteriet till ledningen under en mot tandlängden
svarande tid. Bain utstansade morsetecknen ur en pappersremsa, som lades runt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
