Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i industri och yrken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598 ANVÄNDNING AV DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS VÄRMEVERKNINGAR.
flyktigas zinken, så att en verklig förbindning mellan järn och järn uppkommer, men i dess
omedelbara närhet är den skyddande galvaniseringen fullkomligt oskadad. I jämförelse
med en nitförbindning är den medelst punktsvetsning utförda mycket starkare och har
icke den förras benägenhet att arbeta sig lös eller förstöras genom rostbildning.
Medelst punktsvetsning erhålles icke någon fullt tät skarv, vilket däremot kan
åstadkommas medelst fogsvetsning. Vid fogsvetsningsmaskinen (se fig. 632) utgöras
elektroderna, vilka såsom vid punktsvetsningen tjänstgöra både för strömtillförsel och fogens
sammantryckande, av tvenne rullar, en på vardera sidan av fogen, eller av en rulle och ett
vridbart stöd. Genom rullens kringvridning för hand eller medelst maskinkraft matas
arbetsstycket fram, och plåtarna hopsvetsas kontinuerligt, allteftersom de komma under
inverkan av den elektriska
strömmen och trycket. Man
uppnår emellertid icke
samma hastighet som vid
punktsvetsning, och
arbetsmetoden lämpar sig endast för
relativt tunna plåtar.
Dylika från c:a 0.25 till 3.5 mm.
tjocklek kunna
sammansvetsas med en hastighet av
ungefär 60 cm. per minut
och med en energiåtgång av
omkring 0.15 till 1.5 kWh
per meter svetsfog.
Vid all
motståndssvets-ning är det viktigt, att de
ytor, som skola förenas, på
förhand äro väl rengjorda
och befriade från rost och
dylikt. Vid ändsvetsning
inverkar en tunn oxidhinna
ej alltför ofördelaktigt,
emedan oxiden, då svetsytorna
skjutas mot och s. a. s. in i varandra, tränges ut mot svetsens periferi och stannar i den
ansvällning, som bildas omkring fogen; men vid punkt- och fogsvetsning kan oxiden icke
på detta sätt avlägsnas, utan stannar kvar i fogen, varigenom svetsställets hållfasthet
nedsättes. Dessutom har en sådan hinna rätt stort elektriskt ledningsmotstånd, vilket
nödvändiggör en ökning i spänningen vid svetsningens början. När oxidhinnan sedan
genombrytes, uppstår en häftig strömrusning, vilket lätt kan ha till följd, att metallen
blir överhettad, så att ytterligare oxidering inträder.
Ett annat slag av motståndssvetsning är den av Chubb år 1905 uppfunna
»stötsvetsningen». Enligt denna metod användes som strömkälla en kondensator, som får urladda
sig genom de tvenne trådar, som skola hopsvetsas, i samma ögonblick som dessa stötas
mot varandra. Från inledningen är det bekant, att en elektrisk kondensator har förmåga
att upptaga en viss elektricitetsmängd, vars storlek är proportionell mot kondensatorns
kapacitet och mot den spänning, som anbringas mellan dess beläggningar. Metoden
erbjuder bl. a. den stora fördelen, att inga särskilda till- eller frånkopplingsanordningar
Fig. 632. Fogsvetsningsmaskin. (A. E. G.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
