- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
573

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELEKTRISK JÄRNVÄGSDRIFT. ENFASSYSTEMET.

573

Fig. 608. Utväxling för enkeldrift enl.
Brown-Boveri-Buchli’s system.

hjulen framgående ramplåtarna, rotorn lagrad i motorns ändsköldar. Å ena sidan är ett
tredje lager anbragt som stöd för det utanför motorlagret anbragta kuggdrevet. Det
stora kugghjulet är frihängande lagrat å en konisk tapp, indriven i den utbyggnad från
ramverket, som även gör tjänst för uppbärande av kuggdrevslagret.

Kopplingen består i huvudsak av tvenne satser hävarmar, vilkas utslag
tvångs-förbindas genom en kuggsegment-anordning. Tapparna A A äro fasta i drivhjulet T
och genomtränga öppningar i kugghjulets Z bakre vägg. I dessa tappar ingripa
koppel-stängerna BB, vilkas motsatta, gaffelformigt utbildade ändar förbindas med ungefär
på mitten lagrade hävarmar CS, vilkas
bakre ändar SS uppbära de nämnda
kuggsegmenten. Vridningspunkterna
DD äro fasta i det stora kugghjulets
armsystem. Såväl tapparna vid A som
de vid C äro sfäriska, varigenom
häv-stångssystemet kan anpassa sig efter
alla tänkbara förskjutningar av lokets
ramverk i förhållande till drivhjulen.

Denna drivanordning har visat sig
fungera särdeles väl och har på senare
tid även introducerats på de tyska
statsbanorna. Liksom enkeldrift i
allmänhet ägnar den sig bäst för
snäll-tågsbehov (fig. 609). Ett analogt
system har även utarbetats av Oerlikon.

Oerlikons godstågslokomotiv, av
vilka ett större antal äro i drift, äro
utförda med 6 drivaxlar, anordnade
i tvenne kopplade hälfter av
underredet, å vilka lokomotivkorgen med
huvudtransformator och
instrumentering vilar (fig. 607). A varje halva
arbeta tvenne motorer med
kugg-växlar, parvis angripande en över
drivhjulscentra lagrad blindaxel, med
en balans förbunden med en annan,
fjädrande, på något lägre plan upphängd blindaxe 1. Drivhjulens koppelstänger angripa
i denna balans i horisontal riktning. Genom denna anordning möjliggöres en högre
placering av motorerna, vilket medför vissa konstruktiva fördelar. Lokomotivet är
utfört med starkt sammandragen korg och sneda huvar över ändarna, där
drivmo-torerna äro anbragta. Lokomotivets timeffekt är c:a 2 200 hkr, maximala hastighet
65 km/tim., total vikt 128 ton, varav elektrisk del 56,4 ton, adhesionsvikt 104 ton.

Séchérons lokomotiv hava utförts efter Westinghouse’s konstruktioner i huvudsaklig
överensstämmelse med de modernare typerna för New York, New Haven & Hartford
Rrd. Av samma firma har även nyligen utförts lokomotiv för Lötschbergbanan, vilka
torde vara de kraftigast hittills byggda enfasloken med kommutatormotorer; effekten är
ej mindre än 4 200 hkr vid 135 tons vikt.

En elektrisk detalj av intresse vid de nyare schweiziska lokomotiven är den
elekt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free