- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
326

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Elektriska kraftstationer, av E. M. Andreason - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

ELEKTRISKA KRAFTSTATIONER.

genom matareledningar till fördelningsnätet. Den förstnämnda omformningen sker
medelst vanliga transformatorer, den senare i allmänhet medelst roterande omformare,
s. k. motorgeneratorer. Omformning av växelström till likström kan även ske med
stillastående apparater, nämligen de s. k. kvicksilverlikriktarna. De kunna dock ej omforma
själva spänningsvärdet, och man måste därför kombinera dem med vanliga
transformatorer, som nedsätta den mottagna växelströmsspänningen till den för omformningen
tjänliga. För närvarande utföras de ej i större enheter än c:a fyrahundra kilowatt och
torde ännu ej ha kommit fullt över experimentstadiet, vadan de ej erhållit någon större
användning, åtminstone i fråga om omformning av större effektbelopp.

Sin allra största betydelse har emellertid växelströmmen därigenom, att den
möjliggör ett ekonomiskt användande av på mycket långt håll, ofta flera hundra kilometer,
från förbrukningsorten belägna kraftkällor, speciellt vattenfall men även torvmossar,
kolfält etc. Ledningsförlusterna, som man ju alltid har att räkna med vid överförande
av elektrisk energi, äro proportionella mot kvadraten på strömstyrkan. Om sålunda
på en befintlig ledning strömstyrkan ökas till den dubbla, bliva ej ledningsförlusterna
dubbelt utan fyra gånger så stora som förut, ökas strömstyrkan till den tredubbla, bliva
ledningsförlusterna nio gånger så stora som förut o. s. v. Då ju effekten utgör produkten
av spänning och strömstyrka, framgår av det anförda med tydlighet nödvändigheten
av, att överföringen av stora effektbelopp på långa avstånd sker med hög spänning och
följaktligen låg strömstyrka, så att ledningsförlusterna hållas inom rimliga gränser.
Växelströmmens största förtjänst i jämförelse med Ekströmmen är, att den på ett
särdeles enkelt sätt låter sig omformas från den ena spänningen tiU den andra medelst
relativt enkla, stillastående apparater, de s. k. transformatorerna. GäUer det överföring
på stort avstånd av höga effektbelopp räcker ju för överföringen ej den spänning, som
generatorerna alstra, vilken med hänsyn till driftsäkerheten ej gärna kan vara högre än
10 å 12 000 volt. Medelst transformatorer upptransformeras då energien från
generatorspänningen till den för överföringen mest ekonomiska spänningen, som naturEgtvis
är högre ju större avståndet och effektbeloppet är.

I och med det att elektriciteten fått en allt vidsträcktare användning, speciellt
på det industriella området, har naturEgtvis efterfrågan på elektrisk energi ökats. Då
samtidigt därmed bränslekostnaderna ständigt stegrats, har man bhvit tvingad att
tillgodogöra sig allt längre bort från förbrukningsorterna Eggande kraftkäUor. Detta har
även möjhggjorts därigenom, att hand i hand med elektricitetens landvinningar
kraft-överföringstekniken gått framåt. Kraftstationer på 100 000 kW och
överföringsspän-ningar på 100 000 volt tiUhöra numera ingalunda säUsyntheterna. I Amerika arbetar
man med spänningar upp tiU 150 000 volt och säkert är, att gränsen ingalunda Egger
här, utan att inom den närmaste framtiden långt högre spänningar skola komma till
användning.

I aUmänhet ske givetvis dyEka kraftöverföringar från vattenkraftstationer, men
även ångkraftverk placeras stundom, såsom förut påpekats, med fördel långt ifrån sitt
förbrukningsområde på någon plats, där bränsle står att erhålla mot låg kostnad, t. ex.
vid kohält eller torvmossar. Ett dyhkt kraftverk kan ju därvid även tillgodogöra sig
på platsen befinthgt mindervärdigt bränsle, som kanske eljest på grund av
transportkostnaderna ej kunde komma till användning.

I många fall är en kombinerad drift med ång- och vattenkraft särdeles förmånlig.
En vattenkraftanläggning stäUer sig i allmänhet per kW räknat avsevärt dyrare i
bygg-nadskostnad än ett ångkraftverk, beroende på de i vanhga faU omfattande och dyrbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free