Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Blanka ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANKA LEDNINGAR. LINJEBYGGNAD.
235
stolparmen, varför han måste använda en särskild stege, som upphänges invid
isolator-kedjan. I allmänhet äro både isolatorer och ledningar mycket tyngre vid järnstolplinjer
än vid trästolplinjer, varför linor och block i stor utsträckning måste användas för
upphissandet av materielen i stolpen och för ledningarnas uppspänning. Med tillhjälp av
linskivor, som upphängas bredvid isolato rkedjorna på en sträcka av 1 till 2 km, kan
ledningen på en gång uppspännas denna vägsträcka (se fig. 234). Den riktiga
nedhäng-ningen eller uppspänningen kontrolleras enligt förut angiven metod. Ledningarna
överflyttas därefter från blocken till linklämmorna, där de på ett eller annat sätt fastlåsas.
De regleringstabeller, som användas av montörerna för trådarnas riktiga
uppspännande, angiva såväl spännkraften som nedhängningen vid olika temperaturer. Som
exempel angivas de för hårddragen 10 mm2 koppartråd gällande tabellerna, under
förutsättning att Svenska teknologföreningens normer tillämpas.
Upphängningsspänningen vid olika spännvidder och temperaturer för 10 mm2
koppartråd erhålles av följande tabell:
Temp. 0° 30 m. 37 kg. 40 m. 42 kg. 50 m. 48 kg. 60 m. > 54 kg.
+ 10° 30 > 35 » 41 » 46 >
+ 20° 25 > 31 » 36 > 41 >
+ 30° 22 > 28 > 33 » 38 >
Om ledningarna uppläggas enligt ovanstående tabell, erhållas följande
nedhäng-ningar:
Temp. 30 m. 40 m. 50 m. 60 m.
0° 0.27 m. 0.43 m. 0.58 m. 0.74 m.
+ 10° 0.33 » 0.51 » 0.68 > 0.87 »
+ 20° 0.40 » 0.58 » • 0.77 » 0.98 »
+ 30° 0.46 > 0.64 » 0.84 » 1.05 >
Vid en 10 mm2 kopparledning, upplagd enligt dessa tabeller, kommer påkänningen
vid mycket låg temperatur eller vid storm ej att överstiga 120 kg. Trådens
proportio-nalitetsgräns ligger vid en belastning av omkring 200 kg och brottgräns vid omkring 400
kg. För att linbrott vid isbarkbelastning ej skall riskeras, bör spännvidden ej överstiga
60—70 meter vid denna area.
Under det att klenare ledningar vid normal temperatur ej få uppläggas med större
dragpåkänning än 4—5 kg/mm2 kunna grövre dimensioner uppspännas med 6—8 kg/mm2.
Den spännvidd, som med hänsyn till driftsäkerheten vid eventuellt inträffande
isbelastning å ledningarna ej bör överskridas, är som vi förut sett vid 10 mm2 trådar c:a 70 meter.
Vid exempelvis 50 mm2 är däremot denna spännvidd c:a 300 meter. Ju grövre
ledningarna väljas desto driftsäkrare bliva de med hänsyn till dessa extra belastningar.
Innan vi avsluta detta kapitel om linjebyggnad, kunna vi ej undgå att påpeka vikten
av, att vid varje arbete å högspänningsledningar dessa omsorgsfullt jordförbindas och
kortslutas. Detta sker bäst genom särskilda jordningsstänger, som alltid böra medtagas
till arbetsplatsen. Många olycksfall skulle hava förhindrats och många människoliv
räddats, om denna enkla regel alltid noggrant hade följts. Även om man med bestämdhet
vet, att ledningstrådarna såsom vid exempelvis ett nybygge ännu ej framdragits till
kraftstationen, så kunna icke desto mindre livsfarliga spänningar uppträda genom
atmosfäriska urladdningar vid åskväder, genom oavsiktlig kontakt med annan
kraftledning eller t. o. m. endast genom induktion från bredvidgående högspänningsledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
