Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Inledning - Blanka ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANKA LEDNINGAR. LEDNINGSMATERIAL.
217
beträffande sådana anläggningar. Därvid är det nödvändigt att göra sig förvissad om
att ej några bestämmelser tillkommit efter bokens utgivande, eller i så fall komplettera
den genom anskaffande av de tillkomna föreskrifterna.
BLANKA LEDNINGAR.
Ledningsmaterial. De elektriska ledningar, som fritt uppspännas i luften och
därvid vanligen uppbäras av isolatorer, monterade å trä- eller järnstolpar, måste förutom
den elektriska ledningsförmågan besitta en viss mekanisk hållfasthet för att ej brista
eller taga skada genom de extra påfrestningar, som uppkomma, exempelvis vid storm,
rimfrost- eller isbarksbildning. Om dragpåkänningen, som vanligen angives i kg. per
kvmm., överstiger det använda materialets brottgräns eller sträckhållfasthet, måste ett
driftavbrott inträffa på grund av ledningens isärslitande. I själva verket får påkänningen
ej överstiga den betydligt mindre elasticitetsgränsen, ty i så fall kunna även
driftstörningar lätt uppkomma, därigenom att trådarna permanent förlängas, varigenom
hopslagning och kortslutning riskeras. Elasticitetsgränsen utgör nämligen den högsta
belastning i kg. per kvmm., som ej åstadkommer någon kvarstående förlängning av
tråden eller linan vid avlastning, och motsvarar vid flertalet metaller mycket nära den
s. k. proportionalitetsgränsen, som utgör den högsta belastning, intill vilken den elastiska
förlängningen är proportionell mot dragkraften.
Fig. 207. Lödskarvar.
Ledningstrådens framställning sker vanligen på så sätt, att trådämnet dragés genom
s. k. dragskivor av härdat stål, vilka äro försedda med allt mindre och mindre hål. Då
denna dragning sker i kallt tillstånd, ökas alltmer metallens hårdhet, vilket
nödvändiggör dess utglödgning vid fortsatt dragning. Till luftledningar användes vanligen
hårddragen tråd.
Vi skola nu övergå till den för luftledningar mest använda metallen, koppar.
Hårddragen koppartråd har en brottgräns av c:a 40 och en proportionalitetsgräns av c:a 20
kg./mm2. Vid mjuk s. k. utglödgad koppartråd nedgå dessa hållfasthetsvärden till
ungefär hälften, d. v. s. 20 resp. 10 kg./mm2. Under det att den förra sorten vanligen användes
för luftledningar, lämpar sig den senare till installationsledningar och till blanka
nolled-ningar, vilka förläggas i marken. Vid luftledningar böra på grund härav aldrig skarvar
eller avgreningar utföras medelst lödning på de delar av tråden, som äro mekaniskt
ansträngda, då hållfastheten därigenom betydligt reduceras. Kopparledningar för
utomhus luftledningar utföras normalt i följande standarddimensioner, nämligen 6, 10,
16, 25, 35, 50, 70, 95 och 120 mm2, av vilka dimensioner 6—25 mm2 vanligen utföras
entrådiga, 35—70 mm2 7-trådiga och 95—120 mm2 19-trådiga.
Aluminium, som enligt vad vi förut sett på en del håll användes till luftledningar,
är i mekaniskt hänseende betydligt underlägsen koppar. Aluminiumtrådens brottgräns
överstiger vid hårddraget material vanligen ej 18 och dess proportionalitetsgräns ej
8 kg./mm2. Då denna tråd är mycket känslig för skador vid monteringen och dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
