- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
215

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING. LAGAR OCH FÖRESKRIFTER.

215

Vid dimensionering av elektriska ledningar måste, förutom vad förut sagts, hänsyn
tagas till att de erhålla en tillräcklig mekanisk hållfasthet och att uppvärmningen genom
strömmen ej blir otillåtligt hög. Sålunda få vad beträffar de mekaniska fordringarna
ledningarna ej väljas klenare än 0.5 mm2 vid belysningsarmaturer, 0.75 mm2 vid
snörpendlar, 1 mm2 vid isolerade inomhusledningar, 4 mm2 vid blanka inomhusledningar,
6 mm2 vid lågspänningsluftledningar och 10 mm2 vid högspänningsluftledningar (se
Lagar och föreskrifter). Ledningens uppvärmning genom strömmen är beroende på
såväl strömmens storlek som isoleringens utförande och monteringssättet. Den tillåtna
belastningen för blanka och isolerade ledningar kommer att angivas i det följande vid
behandling av de olika ledningstyperna.

Lagar ocli föreskrifter. Innan vi avsluta ifrågavarande inledande kapitel, kunna
vi ej undgå att helt kortfattat beröra de olika slag av föreskrifter, man måste taga hänsyn
till vid utförandet av en kraftledning eller installationsanläggning. Dessa kunna
uppdelas i tre huvudgrupper, nämligen föreskrifter utfärdade av statsmyndigheterna,
brandförsäkringsbolagen och strömleverantörerna. Dessutom bör hänsyn tagas till
Teknolog-föreningens och Standardiseringskommitténs normer.

Statsmyndigheternas bestämmelser omfatta lagar, stiftade av Kungl. Maj :t och
riksdagen, samt andra författningar, utfärdade av Kungl. Maj :t. Hit hör lagen om elektriska
anläggningar av den 27 juni 1902 i dess genom lagar av den 31 aug. 1907, 16 maj 1918
och 22 juni 1922 ändrade lydelse och Kungl. stadga av den 31 dec. 1902 i dess genom
Kungl. kungörelse av den 26 juni 1903, 30 nov. 1917 och 31 dec. 1919 ändrade lydelse.
Vidare måste i detta sammanhang nämnas Kungl. Maj:ts kungörelse av den 19 maj
1916 rörande ledningars korsning med trafikleder samt kommerskollegii föreskrifter
av 1 mars 1904, 22 dec. 1911, 26 sept. 1913, 26 mars 1917, 27 juni 1917, 30 nov. 1917,
6 mars 1919 och 15 april 1921. Elektriska inspektionens meddelanden n:r 15, 45, 46 och
47 böra även studeras.

På grund av de brandskador, som dåligt utförda elektriska anläggningar givit
anledning till, hava brandförsäkringsbolagen utfärdat vissa bestämmelser, som måste
uppfyllas vid anordnandet av elektriska ledningar inom brandförsäkrad fastighet, de s. k.
Tarifföreningens föreskrifter.

Då en elektrisk anläggning skall utföras för anslutning till ett kraftverk tillhörande
staten, en kommun eller ett privat företag, finnas vanligen i kontraktet eller i särskilda
föreskrifter angivna de speciella fordringar, som ställas på anläggningen.

Med hänsyn till driftspänningen skiljer lagen mellan tre olika slag av anläggningar,
nämligen låg-, medel- och högspänningsanläggningar. »Med lågspänningsanläggning
menas sådan anläggning, vid vilken den största effektiva spänningen mellan två
ledningar eller mellan en ledning och jorden icke överstiger 250 volt.» På samma
sätt angiven får spänningen vid en medelspänningsanläggning ligga mellan 250 och
1 000 volt. Om spänningen överstiger det senare värdet, är anläggningen en
hög-spänningsanläggning. Denna definition tolkas så att t. ex. ett treledarenät med
jordförbunden nolledning för 2 X 220 volt räknas som lågspänningsanläggning. Dit
hän-föres även en trefasledning för 380 volts huvudspänning, d. v. s. 220 volts fasspänning,
därest nolledningen är jordförbunden, men samma anläggning räknas som
medelspänningsanläggning vid isolerad nollpunkt (enl. kommerskollegii kungörelse av den 6 mars
1919 räknas den senare som högspänningsanläggning vid. elektriska anläggningar i
lantgårdar etc.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free