Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektrolytiska strömkällor, av M. Möller - Ackumulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
ELERTROLYTISKA KRAFTKÄLLOR.
slut hastigt ökas till 1.80 volt, samtidigt med att kokning inträder. Vid urladdning
sjunker spänningen långsamt från 1.4 till 1.1 volt samt därefter hastigare. Någon skarp
spänningsgräns finnes ej, men urladdningen bör avbrytas, när spänningen sjunkit till
l.i volt. Fig. 40.
Jungnerackumulatorn är dock ej så ömtålig som blyackumulatorn för urladdningar
till låga spänningar, ej heller för urladdning med strömstyrkor flera gånger större än de
normala. Man får därvid endast tillse, att elektrolytens temperaturökning på grund av
det vid de kemiska reaktionerna frigjorda värmet ej blir för hög, då ackumulatorn lätt
tager skada. Den tål även att stå längre tider i urladdat eller delvis urladdat tillstånd.
Laddningstillståndet kan ej bestämmas genom mätning av elektrolytens specifika
vikt, emedan denna förblir konstant. Man har endast möjligheten att mäta
polspänningen vid viss strömstyrka, lämpligen den normala. Vid ingen eller liten strömstyrka
är emellertid spänningen i mycket ringa grad beroende av laddningstillståndet och
utgör ej något mått på detsamma.
Kapacitet och verkningsgrad. Kapaciteten är beroende av den
aktiva massans vikt och urladdningsströmmens storlek. Den senare har här betydligt
mindre inflytande än vid blyackumulatorn, beroende på att diffusionen av elektrolyten
in i plattorna sker mycket hastigare på grund av massans porositet och de små
plattavstånden. Något återhämtningsfenomen uppträder på grund av samma orsaker ej.
Polspänningen vid laddning och urladdning varierar procentuellt mera än vid
blyackumulatorn, vilket har till följd, att förhållandet mellan den vid urladdning erhållna
energien och den vid laddning tillförda blir mindre än vid blyackumulatorn.
Jungner-ackumulatorns verkningsgrad är sålunda mindre än blyackumulatorns och uppgår endast
till omkring 65 %. Den låga verkningsgraden beror på att gasutveckling ej kan
undvikas vid laddning samt på att det inre motståndet är ganska betydande. Det är
2 å 3 gånger större än blyackumulatorns, emedan såväl elektrolyt som massa här äro
sämre ledande.
Jungnerackumulatorn har sålunda gentemot blyackumulatorn olägenheterna av
mera variabel spänning och mindre verkningsgrad men fördelen av större hållbarhet
i mekaniskt hänseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
