- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
18

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning, av A. D. Widström - Växelströmmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

INLEDNING.

mätes antingen i delar av en period eller i motsvarande delar av cirkelns omkrets, så att
en hel period motsvarar 360° eller 2/r av enhetscirkeln, 1 r period 90° eller — o. s. v.

Effektivvärde. Om en växelström genomgår ett motstånd, måste i varje
ögonblick enligt Joules lag utvecklas en värmeeffekt, som är lika med i2 x R watt, om i är
växelströmmens värde för ögonblicket i amp. och R motståndet i ohm. Strömmen varierar
med tiden och antar alla möjliga värden mellan noll och maximivärdet. Emellertid
kan man icke med vanliga mätinstrument direkt mäta ögonblicksvärden, man får nöja
sig med och har f. ö. i de flesta fall större nytta av att mäta ett medelvärde av
strömmen, i detta fall helst ett sådant, som är proportionellt mot växelströmmens
värmeverkningar under en viss tid, d. v. s. enligt ovan medelvärdet av uttrycket i2 X Kunder
denna tid. Detta medelvärde på strömmen kallas växelströmmens effektiva medel-

Fig. 9. Sinuslinje.

värde, eller kortare effektivvärde, och kan alltså definieras sålunda: en viss växelströms
effektivvärde är lika med det numeriska värdet av den likström, som i ett visst ohmskt
motstånd alstrar samma värmemängd pr tidsenhet som växelströmmen. Om
effektivvärdet betecknas med Ieff är således enligt definitionen:

Iey x R = medelvärdet av i2 x R, varav således även följer, att är =
medelvärdet av ii1.

Om en växelspänning är inkopplad på ett rent ohmskt motstånd (d. v. s. ett
motstånd utan självinduktion), måste för denna strömkrets Ohms lag gälla, och strömmen
är således i varje ögonblick lika med spänningen dividerad med motståndet. Ström och
spänning växla då likformigt, uppnå samtidigt motsvarande värden och ligga alltså

i fas med varandra. Strömstyrkans värde i ett visst tidsmoment är = — , där e är spän-

ningens ögonblicksvärde och R motståndet. Den Jouleska värmeeffekten kan således

/ ’ 9 o

= e V K =
-\r! R’

även sättas

Medelvärdet av värmeeffekten är alltså lika med
medel

värdet av e2 dividerat med motståndet. Man kan då, liksom förut beträffande strömmen,

tala om effektivt medelvärde på spänningen och definiera detta så, att E^1 är —
medelvärdet av e1, eller: en viss växelspännings effektivvärde är numeriskt lika med den
likströmsspänning, som i ett rent ohmskt motstånd åstadkommer samma värme
-verkningar pr tidsenhet som växelspänningen.

Om spänning resp, ström växla efter en ren sinusvåg, finnes ett bestämt förhållande
mellan effektivvärdets och maximivärdets storlek. Detta förhållandetal är nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free