Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Kompressorkylmaskinens verkningssätt och anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYLTEKNIK. KOMPRESSORK YLMASKINENS VERKNINGSSÄTT OCH ANORDNING. 1007’
När kolven kommit i sitt innersta läge, är cylinderrummet bakom kolven åter fyllt
med flytande ammoniak.
Genom att upprepa det beskrivna förloppet tillräckligt många gånger kunna vi.
tydligen borttaga huru mycket värme vi vilja från det rum, som skall kylas.
Nu är det ju utan vidare klart, att kylningen ej kan ske på sådant sätt, att maskinen,
förflyttas; vi hava blott valt denna framställning av förloppet för att kunna skärskåda
de inre förloppen. Innan vi emellertid ingå på frågan om kylmaskinens lämpliga
anordning, skola vi något närmare studera dessa förlopp.
Vi finna i fig. 1452 att de linjer, som åskådliggjorde förändringarna av tryck och
volym i cylindern, blevo en sluten yta, ett s. k. indikatordiagram. Nu är en atmosfär lika,
med 10 000 kg pr kvadratmeter, och då därför trycket mätes i detta mått och volymen
i kubikmeter, så blir deras produkt eller måttet för ytan kilogrammeter. Ytan av
diagrammet visar sålunda det arbete, som måst uppoffras för att genomföra processen en gång.
Men vad har det blivit av detta arbete, det kan ju ej försvinna? Jo, det kan förvandlas
. ’ . . 1
till värme och vi känna från fysiken att 1 kilogrammeter motsvarar värmeenhet.
Betrakta vi nu vidare varje linje för sig i diagrammet, så är det tydligt, att under
expansionen, då cylindern var insatt i det värmeisolerande höljet, intet värme kunnat
tillföras-till eller bortföras från ammoniakångan. Då cylindern var insatt i det rum, som skulle
kylas, tillfördes emellertid värme, och då den var insatt i kylvattenkärlet,
bortfördes-värme. För att nu jämvikt skall råda, måste tillförda och bortförda energimängder,
mätta i samma mått, vara lika. Vi hava sålunda tillfört värme vid låg
temperatur-från det rum, som skall kylas. Vi hava vidare tillfört arbete, vilket förvandlats till en.
värmemängd, som är lika med arbetet i kilogrammeter dividerat med talet 427. Vi
hava slutligen till kylvattnet bortfört en värmemängd, vilken då måste vara lika med.
summan av de två föregående värmemängderna. Om vi sålunda med en kylmaskin
upptaga värme av låg temperatur och avlämna detsamma vid högre temperatur, så.
måste vi även vid den högre temperaturen avlämna en värmemängd som motsvarar
det-arbete, som måst uppoffras för maskinens drivande.
För att erhålla ett mått på huru väl en kylmaskin arbetar plägar man taga
förhållandet mellan den från det kylda rummet upptagna värmemängden och det
uppoffrade arbetet i värmemått (arbetet i kgm dividerat med 427). Detta tal kallas
kyl-effekt. Det teoretiskt högsta värde, kyleffekten kan uppnå, är enligt fysikens
lagar-förhållandet mellan summan av ammoniakångans lägsta temperatur och talet 273 och.
skillnaden mellan ammoniakångans högsta och lägsta temperatur. I vårt nyss valda
exempel var ångans lägsta temperatur — 20° och dess högsta + 15°. Summan
blir-sålunda —20 + 273 = + 253 och skillnaden blir + 15 — (—20) = 35, varför sålunda,
kyleffekten blir 253/35 = 7.2. Detta teoretiskt högsta möjliga resultat kan emellertid
i verkligheten aldrig uppnås, kyleffekten blir mindre. Ju mera den verkligen uppnådda,
kyleffekten närmar sig detta teoretiska tal, ju bättre är kylmaskinen.
För att emellertid kunna genomföra den nyss beskrivna kylprocessen på ett
praktiskt utförbart sätt är den enklaste anordningen följande, fig. 1453. Kompressorn A
står genom sugventilen B och tryckventilen C i förbindelse med en rörledning:
D-E-F. Rörledningens två huvuddelar kunna avstängas från varandra medelst
av-stängningsorganet E. Den del av rörledningen, som är belägen mellan kompressorns,
tryckventil C och avstängningsorganet E, är förlagd i en kyIbassäng, varest densamma
kan kylas av rinnande vatten. Denna del av rörledningen kallas kondensor. Den del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
