Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. De låga temperaturernas teknik, av Edvard Hubendick - Kylteknik - Den maskinella kylteknikens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K YLTEKNIK.
DEN MASKINELLA KYLTEKNIKENS UTVECKLING.
995
ångbildningstemperatur ligger lägre, ju lägre det tryck är under vilket vattnet befinner
sig. Om därför lufttrycket sänktes var vattnet i skålen i förhållande till lufttrycket
varmt. I följd av denna värme hos vattnet avdunstade en del av detsamma. För denna
avdunstning bands värme och därvid sjönk vattnets temperatur om
värmetillströmningen utifrån ej förmådde hålla jämvikt mot denna värmebindning. Var luften i klockan
utpumpad så förefanns i densamma vattenånga och det gällde att med luftpumpen
fortfarande hålla trycket nere så att detsamma ej genom vattnets avdunstning åter skulle
stiga om man ville bibehålla den låga temperaturen i klockan och hos vattnet. Om vi
nu gå till botten med fenomenet så måste vi iakttaga ytterligare en sak av vikt. För
att hålla trycket i klockan nere genom pumpningen måste en man arbeta med
pump-ningen. Hans arbete förbrukades därvid till att komprimera luften, respektive
vattenångan från det låga trycket i klockan till det högre yttre lufttrycket. Därvid »pumpade»
han även det i klockan genom ångbildningen bundna värmet från den lägre
temperaturnivån i klockan till den högre utanför densamma. Detta enkla försök är i själva verket
urtypen för våra moderna, mekaniska kylmaskiner. Vi använda oss även vid dem av
avdunstande ångor, vilka av en kompressor komprimeras från lägre till högre tryck,
varvid även värmet föres från lägre till högre temperatur. Det för processens
genomförande erforderliga arbetet får en ångmaskin, förbränningsmotor eller elektromotor bestå.
Kyltekniken hade emellertid en lång utvecklingsväg att vandra innan densamma
kom fram till den höga ståndpunkt som densamma nu intager. Innan den del av
fysiken, som fått namnet termodynamik eller mekanisk värmeteori, en del av värmeläran,
utvecklats, kunde de lagar, efter vilka en kylmaskin skulle konstrueras för att bliva
riktig, ej bedömas. Och denna vetenskap började sin egentliga utveckling på 1840-talet.
Vi funno nyss att avdunstningen av en vätska i vakuum band värme även vid låg
temperatur och att därigenom en kylverkan kunde åstadkommas. Försök med vattens
avdunstning under luftpumpens klocka hade ådagalagt detta. Att praktiskt utnyttja
detta försök lät sig emellertid knappast göra, ty härför fordrades ett mycket stort
vakuum och mycket stora cylinderdimensioner på pumpen till följd av vattenångans
speciella egenskaper.
Ett försök, som emellertid innebar vissa tekniska möjligheter, utfördes 1810 av
Leslie i hans laboratorium. Han uppställde under klockan till en luftpump en flat
skål med koncentrerad svavelsyra och ett par tum över denna en skål med vatten.
Därpå utpumpade han luften ur klockan så att endast c:a 3 mm kvicksilvertryck blev
rådande i densamma. I följd av luftförtunningen avdunstade vatten, men dessa
vattenångor absorberades åter så hastigt av svavelsyran att en mycket hastig avdunstning
av vattnet inträdde. Det för avdunstningen erforderliga värmet togs huvudsakligen
från vattnet, varför dess temperatur hastigt sjönk. På några minuter hade dess
temperatur nedgått till —5° C. då vattnet hastigt stelnade till is. Det kan hava sitt intresse
anföra att detta försök finnes omtalat i Berzelius’ Lärobok i kemien av 1833. Leslies
försök förde emellertid ej till några praktiska konstruktioner, men principen kom senare
att utnyttjas för byggandet av kylmaskiner. Vi vilja, tills vidare förbigående en del
andra försök, följa de på denna princip baserade arbetena.
Ar 1867 visade Carré på världsutställningen i Paris en på denna princip byggd
kylmaskin. Denna maskintyp har blivit benämnd vakuummaskin. Maskintypen
uppnådde emellertid aldrig någon ekonomisk betydelse eller industriell användning; den
har blott bibehållit en mindre användning för s. k. små handismaskiner, d. v. s. små
maskiner, vilka för hushålls- eller laboratoriebruk drivas för hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
