Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Blåsmaskiner, luftpumpar och kompressorer, av Edvard Hubendick - Vätskestrålkompressorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄTSKESTRÅLKOMPRESSORER.
989
Fig. 1433. Schema till Taylors
hydrauliska kompressor.
det rör, genom vilket luften ledes omedelbart in i masugnsstället; det har 5 fingrars
diameter och godtycklig längd allt efter avståndet. L föreställer en ventilklaff, gjord
av skinn, eller av trä men överdragen av skinn och benämnd arret eller bascule; om
denna nedtryckes, öppnas en utgång åt blästern och förhindras dess inträngande i
stället; i andra fall stänges denna ventilklaff automatiskt genom luften. M är det
intill masugnen närmaste järnröret, som är noga ihopsatt med det andra röret och är
infört i själva stället. N föreställer ställets plats. O är masugnen; det kring stenen
nedfallande vattnet rinner undan på alla sidor. P är den fyrkantiga mynningen vid bottnen
av tunnan; dess sida är 1 fot; därifrån flyter vattnet till Q, ett annat rum eller en låda
(casette) av bräder, 3 fot lång och 1 fot bred, och i mitten på denna är en blass eller
palette, vilken, tillstängd, hindrar blästern att intränga, men fritt låter det vatten
passera, som icke kan kvarhållas i rummet; det,
som befinner sig ovanför ventilen, flyter genäst
bort över lådans eller behållarens bräddar.
»Med den beskrivna metoden erhålles en
ganska stark, jämn och oavbruten bläster, men
man påstår, att den skall vara fuktig och mer
än lovligt kall.»
Denna åldriga anordning har senare åter
upptagits till bearbetning och förbättring
omkring år 1900 av en amerikanare vid namn
Taylor. Han har även lyckats använda metoden
för luftkompression till ganska höga tryck och
uppnått en rätt god verkningsgrad.
En schematisk skiss av Taylors hydrauliska
kompressor framgår av fig. 1433. Densamma
förutsätter en tillräcklig fallhöjd samt dessutom en
tryckhöj d motsvarande lufttrycket. Tänka vi
oss att vatten finnes att tillgå på en viss höjd
motsvarande rännan A, så får detta vatten
in-rinna genom ett stort munstycke till ett
vertikalt rör, därvid genom luftrören B medryckande
luft. Vid fallet i röret C kommer luften att
kom
primeras till ett tryck som, då den nedkommit i klockan D, motsvarar tryckhöjden. I
klockan D avskiljes luften från vattnet; luften uppstiger genom röret E och uttages
för sitt ändamål, vattnet uppstiger genom schaktet F och avrinner genom överfallet G.
Särskilt vid gruvdrift, varest i äldre schakt lämpliga nivåförhållanden kunna förekomma,
har denna kompressor kommit till någon användning. Fig. 1434—1435 visa kompressorn
använd vid en sådan. Fallhöjden är 99.3 m och tryckhöjden 50 m, motsvarande 5 kg/cm2
övertryck hos den komprimerade luften.
Den i detta fall använda kompressorn är i konstruktivt avseende något förändrad.
Vattnet nedströmmar genom ett rör och insuger på vägen genom lämpligt ordnade hål
luft, fig. 1434 och 1435. I bottnen på schaktet är luftavskiljaren, fig. 1436, uppställd.
Vattenröret inkommer vid dess botten och böjer upp så att en god luftavskiljning inträder.
Från luftavskilj arens botten uppstiger vattenavlopps- resp, tryckröret och från dess övre
del avgår luften till en bredvid belägen tryckluftbehållare, varifrån den föres till
använd-ningsplatsen. Fig. 1437 och 1438 visa den moderna anordningen av sugmunstycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
