Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
tjärolja och motorfotogen lämpa sig för såväl större som mindre effektbelopp samt
förgasaremotorer för bensin, bensol, sprit och lysolja på sin höjd för mindre effektbelopp.
Av dessa kunna större gas-, diesel- och tändkulemotorer konkurrera med varandra och
i allmänhet kräves en särskild ekonomisk utredning över driftförhållandena och
driftkostnaderna för att kunna avgöra vilken motortyp som i varje särskilt fall är att föredraga.
För mindre effektbelopp kunna lysgasmotorerna näppeligen konkurrera med
tänd-kulemotorerna. Mindre dieselmotorer kunna sällan konkurrera med tändkulemotorer
på grund av det höga anskaffningspriset för de förra. Även här gäller emellertid att i
varje särskilt fall undersöka frågan.
Den moderna metoden att i en större central alstra elektrisk ström, vilken sedan
användes i elektromotorer för fyllande av såväl större som mindre effektbehov, såväl
av stationär som lokomobil art, gör det mången gång förmånligare att anlägga en större
central och ett antal elektromotorer, än att anskaffa ett större antal mindre
förbränningsmotorer. Detta problem är emellertid i hög grad invecklat och kräver en ingående
undersökning för varje särskilt fall.
För lokomobila behov, vilka i allmänhet äro små, äro som vi sett
tändkulemo-torerna och motorer med förexplosionskammare praktiskt taget allenahärskande och
därvid äro naturligtvis de billigare bränslena rå- och solarolja att föredraga framför
motorfotogen och lysolja.
Såsom sjömotorer för större fartyg äro dieselmotorer med råolja såsom drivmedel
de enda som kunna komma i fråga. För segelfartyg i vilka hjälpmotorer inbyggas
tillkomma även tändkulemotorer såsom lämpliga maskiner.
För mindre fartyg och båtar äro tändkulemotorer och motorer med
förexplosionskammare de mest ekonomiska och därför använda i sådana farkoster avsedda för
nä-ringsbruk, under det att förgasaremotorer med företrädesvis bensin såsom bränsle
användas i båtar avsedda för nöjesbruk, emedan dessa maskiner erbjuda ett större behag
för ägaren.
För automobila behov användas dieselmotorer för järnvägsvagnsdrift. För
lantbruksmaskiner, såsom motorplogar och traktorer, användas tändkulemotorer för råolja
och förgasaremotorer, drivna med lysolja. Dessa senare äro dock långt ifrån så
ekonomiska som de förra. För vanliga automobiler kunna ännu blott förgasaremotorer
komma i fråga på grund av de svåra driftförhållanden dessa maskiner äro underkastade.
Bränsleförbrukningen pr eff. hk och tim. är beroende på de olika
förbränningsmotorernas konstruktion och på bränslets art. Nedan angives för en maskin om 100 hk
pr cylinder den ungefärliga bränsleförbrukningen vid fullbelastning,
Lysgas....................................................0.45 m3 pr eff. hk och tim.
Masugnsgas................................................2.00 » » » » » »
Koksugnsgas...............................................0.70 » » » » » »
Generatorgas av
Antracit..................................................0.40 kg » » » » »
Koks......................................................0.45 » » » » » »
Stenkol...................................................0.50 » » » » » »
Torv......................................................1.00 > » » » » »
Ved.......................................................1.00 » » » » » »
Tändkulemotorer för
Råolja.................................................. 0.24 » » » » » >
Solarolja.................................................0.24 » » » » » »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
