Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Fotogenmotorns utveckling till råoljemotor för lantbruk, fiske och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
794
förbränningsmotorn.
härav är att blott en ringa bränslemängd kan förbrännas, varför medeltrycket i
cylindern blir lågt och maskinen sålunda stor i förhållande till den effekt som skall
avgivas. I motsatt riktning verkar emellertid att en arbetsimpuls erhålles pr varv.
Med sina fel och förtjänster är maskinen väl användbar för vissa ändamål.
De bensinmotorer för båtar varom förut talats äro byggda enligt detta system. Vid
dessa anbringas en förgasare vid inloppskanalen till vevhuset så att en
bränsleluftbland-ning inkommer redan i
detta. Olägenheterna härav
äro redan påpekade och
maskinerna äro utomordentligt
primitiva. För fotogen och
råolja kan emellertid
maskinen göras ganska mycket
mera fulländad. Innan vi
ingå härpå skola vi se på
den andra uppfinning som
varit av så stor betydelse
för fotogenmotorernas
vidare utveckling.
Den mycket kände
tyske uppfinnaren på
förbränningsmotorområdet E.
Capitaine utförde 1888 en
fotogenmotor, fig. 1064, vid
vilken cylinderhuvudet ej
var vattenmantlat. I stället
infördes med
förbrännings-luften genom ventilen B ej
blott fotogen utan även
vatten från
vatteninsprut-ningsapparaten s. Detta
vatten skulle regleras så
att cylinderhuvudet hölls
vid en viss temperatur, och
även
bränsleluftblandnin-gens temperatur efter
kom
pressionen skulle regleras så att självtändning erhölls just vid kolvens vändpunkt.
Capitaine arbetade därför även med högre kompression än som annars var möjligt.
Resultaten blevo emellertid ej tillfredsställande.
År 1894 använde sig ungraren Donat Bänki av samma medel för att höja
kompressionen. Han drev sin maskin, fig. 1065 (bevarad på Deutsches Museum), med bensin,
vilken från en vanlig flottörförgasare insögs i cylindern. Från en annan
flottörförgasare insögs samtidigt vatten. Genom denna anordning lyckades Bånki höja
kompressionen högst betydligt och erhöll en mycket hög verkningsgrad hos sin maskin. Han
drev emellertid ej kompressionen till självtändning utan tände med hjälp av öppet
tänd-rör. Man satte på sin tid stora förhoppningar vid denna maskin, men
vattenförbrukningen var mycket stor, såsom bränsle måste den dyra och eldfarliga bensinen användas
Fig. 1065. Bänkimotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
