Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Gasmotorns utveckling till masugnsgas- och koksugnsgasmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASUGNSGAS- OCH KOKSUGNSGASMOTORER.
741
skotskt järnverk Wishow vid Glasgow en 12 hk gardnergasmotor. Vid de med
maskinen utförda försöken stötte han emellertid på en del svårigheter, beroende dels därpå
att maskinen var konstruerad för en rikare gas, varför det vållade svårigheter att erhålla
en riktig blandning av gas och luft, dels torde ock det med gasen följande s. k. sotet
hava förorsakat olägenheter. Hans förslag vann därför ingen framgång i England och
hela frågan dog t. v. bort i detta land.
Hans uppslag, vilket offentliggjorts, observerades emellertid av personer i andra
länder, där man ej var så konservativ som i England. Det första ställe där man
observerade saken var vid Gasmotorenfabrik Deutz. En ytterst enkel kalkyl visade att om
det vore möjligt att driva gasmotorer med masugnsgas så förelåg här ett nästan omätligt
avsättningsområde för sådana maskiner. Ej heller syntes några väsentliga svårigheter
behöva förekomma, ty man var ju van vid generatorgas, som ej höll mer än c:a 1 100
v.e. pr kubikmeter. Problemet låg i konstruerandet av mycket stora maskinenheter,
ty, det insåg man, järnindustriens behov skulle ej komma att räknas i hundratals
utan i tusentals hästkrafter. Förslaget var därför värt att noga undersökas och den
12 okt. 1895 uppsatte denna fabrik en 12 hk gasmotor vid järnverket i Hörde utanför
Dortmund. Även vid Société John Cockerill i Seraing i Belgien hade man
observerat förslaget. Detta företag äger såväl stora masugnsanläggningar som en stor
maskinindustri och hade redan börjat tillverka gasmotorer. Förslaget syntes därför
särskilt lockande. Ett par av verkets ingenjörer, Bailly och Kraft, fingo i
uppdrag att undersöka saken och den 20 dec. 1895 hade vid en av verkets masugnar
uppställts en 8 hk gasmaskin, benämnd system Delamare-Deboutteville. Båda försöken
gåvo uppmuntrande resultat och för järnverken uppenbarade sig den möjligheten att
genom masugnsgasens användning i gasmotorer erhålla dubbelt så många hästkrafter
som om den användes i ångmaskiner.
Vid denna tid höllo ett par tyskar v. Oechelhäuser och Junkers på med
utex-perimenterandet av en ny tvåtaktgasmotor och de hade just avslutat försöken med sin
120 hk maskin för lysgas, då masugnsgasmotorfrågan dök upp. Denna maskin syntes
dem särdeles väl lämpad för stora effektbelopp och de skyndade att få försöksvis
installera densamma vid Hörde. I juli 1896 började försöken, vilka ledde till att en
två-cylindrig 600 hk maskin snarast möjligt skulle konstrueras, tillverkas och installeras.
Även Cockerill fortsatte sina försök och konstruerade för detta ändamål en 200 hk
maskin, vilken kom i drift vid en masugn i Seraing i april 1898. Deutz sökte under tiden
placera de maskintyper som redan voro under tillverkning. I april 1899 voro följande
maskiner i drift: En 200 hk Cockerillmaskin vid Seraing, en 600 hk tvilling-
Oechel-häusermaskin i Hörde, 2 st. 200 hk och 2 st. 300 hk tvilling-Deutzmaskiner vid
Frie-denshütte vid Morgenroth, en 60 hk Deutzmaskin vid Gutehoffnungshütte i
Ober-hausen, en 60 hk Deutzmaskin vid Differdingen och en 150 hk maskin, tillverkad av
Hartley och Petyt i England, vid Phönix i Tyskland. De resultat som uppnåddes med
dessa maskiner voro i allt väsentligt goda och nu började en oerhört stark efterfrågan
på stora gasmaskiner; under 500 hk pr maskin ville intet järnverk höra talas om, minst
1 000 hk var önskemålet. Detta hade till följd en ofantligt snabb utveckling på
gasmo-torområdet. De sätt varpå olika konstruktörer sökte lösa det stora problemet och de
olika riktlinjer som därvid följdes, skola vi i det följande erfara.
Vid de stora utländska järnverken, vilkas masugnar beskickas med koks, förekomma
även väldiga koksugnsanläggningar för att av stenkol framställa den erforderliga koksen.
Stenkolen underkastas härvid s. k. torrdestillation, varvid betydande mängder
bränn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
