Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Allmänna strävanden under 1880-talet och början av 1890-talet - Dieselmotorns framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
FÖRBRÄNN 1NGSM0T0RN.
motorn ständigt drevs från transmissionen så märkte jag själv ej denna tomgångsdrift;
men montör Linder, som skötte petroleumventilen uppe på gretingen, märkte plötsligt,
att remmen ryckvis spändes av motorn i stället för att driva motorn och därav slöt han
sig till den första självständiga kraftutvecklingen hos motorn. I det ögonblicket lyfte
han tigande sin mössa, och först därigenom blev jag uppmärksamgjord på ögonblickets
vikt. I stum glädje tryckte jag hans hand. Vi voro vid detta tillfälle ensamma.»
Framgången synes ju ej hava varit stor, men den vikt Diesel tillskrev densamma framgår
tydligt av skildringen. Blott den som själv sysslat med dylika försök torde kunna fullt
förstå experimentatorns känslor i ett dylikt ögonblick; kampen med den motsträviga
naturen är hårdare än någon anar som ej
själv deltagit i striden. I november 1894
avslutades försöken med denna maskin.
Maskinen ombyggdes nu för andra
gången och blev försöksfärdig i mars
1895, och i mitten av samma år kunde
verkligen bromsförsök företagas. Dessa
fortskredo under årets lopp och i febr.
1896 beslöts att på basen av de gjorda
erfarenheterna bygga en helt ny
försöks-motor. Sedan denna i oktober blivit
försöksfärdig, vidtog ånyo experimentarbetet
och fortskred så att ett officiellt prov
kunde utföras av prof. Schröter den 17
febr. 1897. Därvid konstaterades en
bränsleförbrukning om 240 gram fotogen
pr eff. hk och tim., ett resultat som var
vida gynnsammare än någon annan
ditintills kunnat uppvisa. Denna
försöks-maskin finnes numera uppställd i
Deut-sches Museum i München och en fotografi
av densamma återgives i fig. 905.
På grund av de uppnådda resultaten avslötos inom kort efter prof. Schröters prov
ett flertal licensavtal, bland vilka det med Gasmotorenfabrik Deutz var ett av de första.
Men den dieselmotor som framgått av försöken i Augsburg och som provats av prof.
Schröter hade mycket litet gemensamt med den som Diesel beskrivit i sin 1893 utgivna
bok. Kompressionstrycket var blott c:a 35 atm. i stället för det förutsedda 90, värmet
tillfördes ej vid konstant temperatur utan vid nära konstant tryck, maximitemperaturen
översteg betydligt 800° C. och kylmantel hade måst anbringas på denna maskin liksom
på alla tidigare förbränningsmotorer. Cirkelprocessen var sålunda ej alls den Diesel
från början avsett utan en helt annan, nämligen den som angivits i fig. 886, blott med
den skillnad att ett vida högre kompressionstryck realiserats än någon förut använt,
varjämte de mekaniska medel, med vilkas hjälp cirkelprocessen genomfördes, till en del
voro nya. Verkningsgraden hos maskinen var ej heller uppe mot 60 % utan blott 26,
dock även den högst respektingivande. Men vad var då anledningen till att Diesel
avvikit från sina så mycket lovande teorier. Anledningen var helt enkelt den att även
han fått erfara att väsentliga avsteg från de två cirkelprocesser som återgivas i fig. 885
och 886 vid det praktiska genomförandet blott i ringa grad medförde de väntade
för
Fig. 905. Diesels andra försöksmaskin, med vilken
lyckade resultat uppnåddes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
