Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - De första användbara gasmotorerna - N. A. Otto och E. Langen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
En intressant maskin med samma arbetsförfarande utarbetades 1871 av Bisschop.
De föregående maskinernas konstruktiva anordning var ett lån från ångmaskinen.
Bisschop ville frigöra sig härifrån och bygga en maskin anpassad för det mindre
hantverkets behov. Denna maskin var vertikal, enkelverkande och försedd med kylflänsar
på cylindern i stället för vattenmantel. Särskilt egendomlig var vevanordningen, i det
att vevaxeln var förlagd vid sidan av kolvstången. Härigenom blev insugnings- och
expansionsslaget långsammare än utblåsningsslaget, vilket måste anses såsom mindre
lyckligt ur värmeteoretiskt hänseende, men han minskade härigenom vissa på
vevmekanismen verkande krafter och kunde därför göra dessa maskindelar lättare. En
dylik maskin, byggd 1872, finnes bevarad i Gasmotor enfabrik Deutz’ museum och en,
tillverkad i England 1874, finnes i Science Museum i London. Denna senare
återgives i fotografi i fig. 820.
Maskinen tillverkades av Mignon & Ronart i Paris i storlekar om 712-5 och
x/3 effektiv hästkraft. Denna firma erhöll 1880 av Société d’ encouragement pour l’industris
nationale ett pris om 1 000 fr. för den bästa småmotorn för hemverkstäder. Den största
maskin som byggts enligt denna konstruktion var på 1 hk och förbrukade vid 70 å 80
v/min. 1.85 m3 lysgas pr eff. hk och tim. Några tusen maskiner skola hava tillverkats
av moderfirman och dess licenstagare och ännu 1894 lär maskinen hava sålts i England.
N. Å. Otto’ och E. Langen.
Bland dem som på grund av berättelserna om Lenoirs maskin började intressera
sig för densamma var en ung tysk köpman Nikolaus August Otto. Han företog sig
1861 att införa Lenoirs maskin i Tyskland och tillverkade maskinerna hos en mekaniker
Zons i Köln. De första exemplaren blevo färdiga vintern 1861—1862, men voro ej
tillfredsställande. Otto upptäckte det ena konstruktionsfelet efter det andra, vilka dock
till en del härrörde från Otto själv, då han ej ägde nödiga tekniska kunskaper för
ledningen av det företag han igångsatt. Han gav sig emellertid då med oförskräckt mod
på problemet att konstruera en ny förbränningsmotor. Dessa hans första försök skola
vi senare behandla. De syntes emellertid ej leda till något resultat och hans tankar
över-gingo till en annan riktning; till den av Huygens först angivna och av Barsanti och
Mat-teucci förverkligade atmosfäriska maskinen. Hans försök, vilka 1863 höllo på att föra
honom till ekonomisk ruin, ledde dock 1864 till patent på en sådan maskin. Under sina
vidare försöksarbeten med konstruerandet av en atmosfärisk maskin lärde Otto känna
en dugande ung ingenjör Eugen Langen, utrustad med en framstående konstruktiv
begåvning. Den 30 sept. 1864 förbundo de sig till gemensamt arbete, ett arbete som
sedan varade livet igenom. De hyrde vid Servaesgasse i Köln en liten lokal för sina
försöksarbeten och lyckades där bygga några maskiner vilka försåldes, men vinsten
täckte ej omkostnaderna och de medel de båda kompanjonerna kunde ställa till
förfogande för sitt arbete smälte alltmer ihop. Då man redan förutsåg att verksamheten
skulle få lov att upphöra beslöt sig emellertid kommerserådet Emil Pfeiffer i Köln för
att sätta in penningar i företaget. Arbetena kunde nu fortgå utan ekonomiska
bekymmer och de båda kompanjonerna kunde helt ägna sina krafter åt maskinens fulländning.
Denna patenterades 1867 och exponerades på världsutställningen i Paris samma år.
Denna maskin är emellertid ej den enda insats som Otto och Langen gjort på
förbränningsmotorområdet. Vi skola finna att Otto i samarbete med Langen uträttat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
