Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - Den förberedande utvecklingsperioden - De första användbara gasmotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. GASMOTORER. 659
Anmärkningsvärt är emellertid att de flesta försöken gå ut på att konstruera en
atmosjärisk och ej en direktverkande förbränningsmaskin.
Strävandena att konstruera en sådan bliva nu allt livligare. Engelsmannen Samuel
Brown, vilken 1823 konstruerade en atmosjärisk maskin, använde såsom kolv en i vatten
flytande flottör samt antände gasblandningen i cylindern med hjälp av en utanför
densamma brinnande gaslåga. Han fick t. o. m. fyra exemplar av sin maskin praktiskt
användbara.
Italienarna Barsanti och Matte ucci konstruerade 1857 en atmosjärisk maskin,
vilken kan sägas utgöra det sista skedet hos dessa strävanden innan desamma slogo
igenom i och med tysken Ottos på världsutställningen i Paris 1867 utställda och
pris-belönta maskin.
Dessförinnan skulle emellertid den direktverkande maskintypen utan kompression
uppnå en viss fulländning samt erhålla praktisk användning.
Det första uppslaget till en dylik patenterades 1833 av engelsmannen W. L. Wright.
Han är egendomligt nog den förste som föreslagit en förbränningsmotor med direkt
gastryck på en kolv löpande i en cylinder. Hans maskin visar visserligen en oförtydbar
likhet med dåtidens högtrycksångmaskin, men är samtidigt en i många avseenden
utbildad förbränningsmotor. Vi finna en dubbeltverkande maskin arbetande med
övertryck och med såväl cylinder som kolv vattenkylda.
Vidare arbeten för lösandet av förbränningsmotorproblemet på denna väg hava
utförts av engelsmannen Robinson 1843, amerikanaren Drake 1843, engelsmannen
A. V. Newton 1855 samt fransmannen Hugon 1858. Det var emellertid belgaren
Lenoir som 1860 först lyckades framställa en dylik motor, vilken blev föremål för
industriell fabrikation, kommersiell försäljning och en icke oväsentlig teknisk användning.
De första användbara gasmotorerna.
Lenoir.
Jean Joseph Etienne Lenoir var född 1822 i Belgisk-Luxemburg. Om hans
ungdom är intet närmare bekant än att han ej erhöll någon yrkesutbildning. Såsom
sex-tonårig yngling kom han till Paris, varest han erhöll anställning såsom uppassare i ett
kafé. Denna sysselsättning synes emellertid icke hava tilltalat honom och vi finna
honom senare sysselsatt såsom emaljör, i vilket arbete
han snart tyckes hava förvärvat verklig
yrkesskicklighet. Av naturen var emellertid den unge mannen
utrustad med en ovanlig uppfinnartalang, vilken nu
tog sig sitt första påtagliga uttryck; han uppfann
1847 en ny vit emalj och genom dennas exploatering
förvärvade han ett säkert levebröd, vilket gjorde det
möjligt för honom att fritt ägna sig åt det spekulativa,
tekniska arbete, varför han hade sådan håg och
fallenhet. Han gjorde även redan 1851 en ny viktig
uppfinning inom den galvanoplastiska tekniken, vilken
han på synnerligen förmånliga villkor sålde till den
kända firman C. Christoele i Paris. Härefter följde
en hel rad mindre uppfinningar, av vilka en del synas
hava varit rätt så fantastiska. Den 24 jan. 1860 offent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
