- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
655

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorns utveckling till 1876 - De första förslagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBRÄNNINGSMOTORN TILL 1876. DE FÖRSTA FÖRSLAGEN.

655

Fig. 810. Huygens’ förslag till explosionsmaskin sådan vi kunna
föreställa oss densamma efter hans beskrivning.

Fig. 811. Hautefeuilles
förslag till explosionsmaskin
sådan vi kunna föreställa
oss densamma efter hans
beskrivning.

sig att liksom man genom
nedläggande av arbete på
kolven i en luftpump kunde
åstadkomma ett lufttomt
rum, så borde, om ett
lufttomt rum funnes,
atmosfärens tryck, verkande på en
rörlig kolv, kunna giva
arbete och detta arbete skulle
då kunna användas för
vattenuppfordring till
springbrunnarna i den kungliga
trädgården. Det svårlösta
problemet var sålunda att
utan luftpump, vilken ju
måste drivas av människor,
djur, vattenhjul eller
väderkvarn, åstadkomma ett

»lufttomt rum» eller rättare sagt ett partiellt vakuum. Denna uppgift löste Huygens.
Han visste eller hade måhända själv experimenterat därmed, att om krut förbrändes
i ett rum och därvid så mycket av gaserna fingo utströmma att atmosfärtryck blev
rådande i rummet och därefter rummets förbindelse med ytterluften stängdes, så uppstod
i rummet vid de kvarvarande krutgasernas avkylning ett
partiellt vakuum. Detta vakuum kunde då utnyttjas för att
låta atmosfärens övertryck sätta en kolv i rörelse. Den
konstruktiva lösningen av problemet enligt denna princip
gestaltade Huygens på följande sätt. Han förskaffade sig en lång
cylinder, i vilken anbragtes en kolv, vilken kunde röra sig upp
och ned i cylindern. Cylindern var vid sin nedre ände
utrustad med en botten och i denna fanns en skruv, genom
vilken en liten kvantitet krut kunde införas för att antändas
av en långsamt brinnande lunta, efter det skruven med
möjligaste snabbhet återinskruvats. Vid krutets explosion
slungades kolven i höjden till dess gaserna fingo tillfälle utströmma
genom två med läderklaffar utrustade öppningar. Sedan så
mycket gas utströmmat att atmosfärtryck blev rådande i
cylindern, tillslöto läderklaffarna öppningarna. Vid de
kvarvarande krutgasernas avkylning uppstod nu under kolven ett
undertryck, så att det yttre atmosfärtrycket åter tryckte
kolven ned i cylindern. Detta arbete skulle nu på ena eller
andra sättet, ej närmare beskrivet, utnyttjas för
vattenuppfordringen. Ehuru någon bild av maskinen ej återgivits av
uppfinnaren kunna vi lätt tänka oss dess ungefärliga utseende,
fig. 810. Lyckade försök med maskinen blevo även utförda och
förevisades 1674 för konungens minister Colbert. Försöken
leddes därvid av Huygens’ assistent, fransmannen Denis Papin,
senare känd såsom naturforskare och ingenjör. Maskinen funge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free