Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler - Återblick och framtidsutsikter. Svenska insatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERBLICK OCH FRAMTIDSUTSIKTER. SVENSKA INSATSER. 627
sådan ånga ej automatiskt lämnas från ångpannorna genom den nyssnämnda
över-strömningsventilen.
Sulfitfabriker äro vanligen utrustade med avtappningsturbiner, och ackumulatorn
inkopplas då vanligen mellan avtappningstrycket och t. ex. basningstrycket. Figur
776 visar kopplingsschemat vid en dylik anläggning. Härav framgår att ackumulatorn
utjämnar ej endast det varierande värmebehovet, utan även variationer i kraftbehov.
Ånga kan nämligen tagas från ackumulatorn till ångturbinens lågtrycksdel k vid
inträffande belastningsspetsar. Ångproduktionen kan således hållas nära konstant trots
varierande såväl värme- som kraftbehov.
Figur 777 visar en fotografi av en ackumulator i Edsvalla sulfitfabrik.
Ackumulatorns kubikinnehåll är 125 m3, dess längd 11.3 m, diam. 4 m, kapacitet 7 000 kg ånga.
Figur 778 visar en mycket stor ackumulator i Kaukas sulfitfabrik i Finland. Den har ett
kubikinnehåll av 345 m3, längden är 19.3 m och diametern 5 m. Dess kapacitet är 12 000
kg ånga. Fig. 779 visar en försöksackumulator i Kungl. Tekniska Högskolans
ångtek-niska laboratorium. Den har 20 m3 volym och lämnar vid urladdning max. 2 600 kg
ånga.
På liknande sätt som inom sulfitindustrien kan Ruths’ ångackumulator finna
användning inom andra industrier, såsom kemisk-teknisk industri i allmänhet, textilindustrien,
sockerindustrien, bryggerier m. fl. Den utjämnar härvid allt efter behov såväl variabelt
ångbehov som variabelt kraftbehov. Ackumulatorn har även funnit användning vid
järnverken för utjämning av variationer i bränsle- och värmetillförsel.
Ruths’ ångackumulator användes även i reservanläggningar för att möjliggöra
ögonblicklig igångsättning. En intressant sådan anläggning är utförd vid Malmö
elektricitetsverk. Vi ha i ett föregående kapitel avbildat densamma.
Halmstads elektricitetsverk är även utrustat med en liknande
ackumulatoranläggning, om ock av mindre dimensioner.
ÅTERBLICK OCH FRAMTIDSUTSIKTER. SVENSKA INSATSER.
Vi hava i föregående kapitel följt ångteknikens utveckling från gamla tider till
våra dagar och även stannat vid de väsentligaste grenarna av den moderna
ångtek-niken. Det framgår av denna redogörelse, att ångtekniken från en ringa trevande början
blivit ett mäktigt hjälpmedel i mänsklighetens materiella odling.
Starka konkurrenter hava under de senaste decennierna sökt avlyfta ångtekniken
dess ansvar såsom bärare av så mycket inom kraft- och värmetekniken. Det såg även
en tid ut som om ångan till viss grad spelat ut sin roll, och som om särskilt
förbränningsmotorerna vore utsedda till arvtagare. Utvecklingen har ock i mycket gått i dessa
motorers tecken under senaste årtiondet. Bensinmotorerna hava nästan helt erövrat den
väldiga automobilindustrien samt flygmaskin- och flygskeppsindustrien, dieselmotorerna
undantränga med viss framgång ångmaskinerna och ångturbinerna såsom
fartygsma-skiner, och oljemotorer av mindre storlek hava nästan helt utträngt ångmotorerna från
de mångsidiga användningsområdena inom lantbruket.
Oaktat all denna utveckling på annat område ser det för närvarande ut, som om
ovannämnda profetia åtminstone ej så snart skulle gå i uppfyllelse. Ångtekniken
arbetar för närvarande i renässansens tecken, och man torde ej utsätta sig för alltför stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
