Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånganläggningar - Kraft- och värmecentraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGANLÄGGNINGAR. KRAFT- OCH VÄRMECENTRALER.
609
att genom mekanisk pressning mellan räfflade valsar avlägsna intill 50 % av det vatten,
som sulfitmassan innehåller före torkningen. Härigenom kan torkningsångmängden
nedbringas till c:a 1 kg pr kg massa. Torkångans tryck kan vid tillräckligt rymliga
dimensioner å ångledningar och ventiler anslås till 1.5—2.5 kg/cm2 abs.
Sammanslås ovannämnda tre ångförbrukningsställen kommer man till 3.6—5.4
kg ånga pr kg färdig sulfitmassa, om ingen mekanisk pressning användes, och 3—4 kg
med användande av dylik pressning. Dessutom användas naturligtvis mindre
ång-mängder till andra ändamål, såsom uppvärmning och dyl.
En sulfitfabriks energiförbrukning är ganska betydlig och kan uppskattas till 0.4—
0.5 hk-timmar pr kg massa. Jämföres denna energiförbrukning med ovannämnda
ång-förbrukningar finner man att de båda förbrukningarna väga ganska jämnt mot
varandra. På grund av de olika ångtryck, vilka erfordras, nämligen relativt lågt tryck
för basning och torkning samt relativt högt för kokning, kan man ej med fördel använda
den enkla mottrycksmaskinen, utan måste tillgripa den mera invecklade
avtappnings-maskinen, antingen enbart konstruerad för tvenne olika mottryck eller dessutom
utrustad med kondenseringsdel.
Sulfatindustrien förbrukar även ångvärme, nämligen till massans kokning och
torkning, till värmeledningar m. m. Veden hugges på vanligt sätt till flis (utan
föregående barkning) och fylles i kokare, i vilka den behandlas med lut vid 160—180°
temperatur. På grund av denna höga temperatur kan avloppsånga knappast användas,
utan direkt ångpanneånga tillgripes. Torkningen sker på liknande sätt som för
sulfitmassa. Torkningsångan härför erhålles numera från de s. k. indunstningsapparaterna,
i vilka den använda luten koncentreras till förnyad användning. Kombinationen av
ångkraft och ångvärme får ej någon större användning vid sulfatfabrikerna, utan
vanligen tillgripes vattenkraft för energibehovet och direkt ångpanneånga för
värmebehovet.
Pappersindustrien behöver en mängd ångvärme till torkning, lokaluppvärmning
m. m. För själva papperstorkningen förbrukas 2.1—4.5 kg ånga pr kg papper.
Ångtrycket kan hållas ganska lågt, 1.5—2.5 kg/cm2 abs., och mottrycksånga kan därför
med fördel användas. Liksom vid sulfitindustrien väga energibehov och värmebehov
ganska jämnt mot varandra.
Bryggeriindustrien är även en stor ångförbrukare. Pr Eter öl åtgår c:a 1 kg
avloppsånga, som användes till torkning, kokning och varmvattenberedning. Ångtrycket kan
hållas ganska lågt, 2—4 kg/cm2 abs. Energibehovet ligger dock i allmänhet över
värmebehovet, varför en avtappningsångmotor bör användas.
För torkning av brunkol och torv användas, i synnerhet vid det förra slaget bränsle,
ej obetydliga mängder avloppsånga. Brunkolstorkning sker, särskilt i Tyskland, i mycket
stor skala i samband med briketteringen av detta bränsle. Brunkol direkt från gruvorna
innehåller alltid en betydande mängd fuktighet, mellan 20 % och 60 %. Användes
brunkolet i närheten av gruvan erfordras i allmänhet ej någon torkning. Skall det
åter transporteras längre sträckor måste det förädlas, d. v. s. dess värmevärde pr kg
måste ökas. Detta sker genom krossning, torkning och efterföljande brikettering.
Torkningen sker med het luft, som får sitt värme av avloppsångan från den ångmaskin, som
driver brikettpressarna.
Torvtorkningen har ännu ej blivit tillfredsställande löst. Den vanligaste metoden
är allt fortfarande att breda ut torven på fälten och torka densamma genom den yttre
luftens inverkan. Under de senaste åren hava dock olika förslag framkommit till
39—240720. Uppfinningarnas bok. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
