Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Kondensorer och kylverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
ÅNGTEKNIKEN.
Vi se vakuets betydelse av ovannämnda sammanställning. Ångförbrukningen
sjunker sålunda till c:a hälften, om mottrycket minskar från l.o kg/cm2 abs. till 0.02 kg/cm2
abs. Vi se även, att c:a 10 % vinst i teoretisk ångförbrukning erhålles, om mottrycket
sjunker från 0.05 till 0.02 kg/cm2 abs., eller, vilket är ungefär detsamma, om vakuet stiger
från 95 till 98 %. Härav framgår att man rent teoretiskt bör sträva efter högsta möjliga
vakuum. En viss skillnad i vakuets betydelse förefinnes emellertid mellan
kolvångmaskin och ångturbin. På grund av cylinderkondensationens stegring i och med vakuets
höjning uppnås nämligen vid kolvångmaskinen en viss gräns, utöver vilken vakuet ej
bör drivas. Denna gräns ligger olika högt, beroende på maskinens konstruktion,
ångtryck och överhettning, m. m. Man kan i allmänhet säga, att det ej innebär vinst att
öka vakuet över 92—94 %. Vid ångturbinen, som ej lider av
cylinderkondensations-förluster, ligger frågan i detta avseende gynnsammare. Det visar sig här i allmänhet
ekonomiskt att arbeta med så högt vakuum som kylvattnet medgiver.
Vakuets storlek begränsas emellertid alltid av kylvattnets temperatur. Det är
nämligen omöjligt att nedkyla ångans kondensat under denna. Om således
kylvattnets temperatur är t. ex. 5° C., blir det teoretiskt maximala vakuet 99.1 %, vid
10° 0. 98.7 %, vid 20° C. 97.6 %, o. s. v. Dessa maximala värden kunna dock i
verkligheten aldrig uppnås och detta av två anledningar. Dels förutsättes härför en oändligt
stor kylvattenmängd, dels att ingen som helst luft inkommer i kondensorn. Kvar står
dock, att ju kallare kylvattnet är, desto högre vakuum kan erhållas.
Kondenseringsproblemet kan därför uppdelas i tvenne huvudfrågor, nämligen
dels att anskaffa för kondenseringen erforderlig mängd möj Hgast kallt kylvatten, och
dels att i kondensorn tillgodogöra sig detta kylvatten på bästa möjhga sätt. Härav
följer även, att ju större mängd kaUt kylvatten, som står till förfogande, desto lättare
bHr det att konstruera en kondensor för högt vakuum. Ligger således ånganläggningen
vid vatten med rikHg vattentillgång, erbjuder ej vattenfrågan något problem. Om
åter ånganläggningen måste placeras inuti landet med ringa vattentillgång, då uppstår
verkligen ett problem att för kondenseringen anskaffa tillräckhg mängd kylvatten av
tillräckHgt låg temperatur. Kylverk av oHka slag finnas konstruerade för denna
uppgift och dessa behandlas därför lämphgen i samband med kondensorfrågan.
Alltsedan kolvångmaskinens tidigare utveckhngsperiod har kondensorn med dess
pumpar utarbetats till tämhgen standardiserade typer. Den viktigaste detaljen är
luftpumpen, som har till uppgift att ur kondensorrummet utpumpa luften och kylvattnet
(om det är fråga om en s. k. blandningskondensor). Denna luft intager på grund av det
låga trycket i kondensorrummet en mycket stor specifik volym, och luftpumpen måste
därför arbeta med en motsvarande stor volymkapacitet. Så länge kolvångmaskinen
var den enda ångkraftmotorn, förefanns såsom förut framhålHts ingen anledning att
driva upp vakuet till särdeles stor höjd. Luftpumpen kunde därför utan svårighet
konstrueras som kolvpump. Med ångturbinens uppträdande stegrades successivt kravet
på mycket högt vakuum. Det visade sig då att kolvluftpumpen mötte allt större
svårigheter. Luften blev mycket förtunnad och dess volym för stor för denna pumptyp.
Man sökte därför så småningom arbeta fram andra luftpumpstyper med större
volymkapacitet. Dessa strävanden hava givit lysande resultat, och hela kondensorproblemet
har därigenom lyfts upp på ett högre plan än förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
