Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångturbiner - Marina ångturbiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGTURBINER. MARINA ÅNGTURBINER.
545
Ehuru en del missöden synas ha inträffat, arbetar den i allmänhet väl. Huruvida någon
större fördel uppnås, utöver vad som skulle vunnits med den fasta uppläggningen, är
svårt att bedöma. De europeiska turbinfirmorna använda sig allmänt av den fasta
uppläggningen och med till synes goda resultat.
Alquist vid General Electric Co angrep även detta inställningsproblem och
konstruerade ett eftergivligt kugghjul, som genom fjädring i axiell led skulle kunna ställa in
sin kuggbana efter drevets fordringar. Figurerna 663—664 visa konstruktionen, som i
början vann en ganska betydande spridning.
Under senaste år hava även andra uppslag sett dagen för att möjliggöra största
belastning å kuggbanan. Man har sålunda föreslagit underskurna kuggar för att giva
dem en viss fjädringsmöjlighet. Schweizaren Maag har under de senaste åren arbetat
fram synnerligen intressanta tillverkningsmetoder för kuggarnas utformning. Han
lägger stor vikt vid
kuggarnas härdning och
slipning och synes hava
kommit till en förut
okänd noggrannhet i
kuggbanans
tillverkning. Maag använder
med förkärlek raka
kuggar.
Kuggväxeln
började alltmer uttränga
direktkopplingen, och vi
se det ena
krigsfartyget efter det andra
utrustas med
kuggväx-lade turbiner. I och
med kuggväxelns
införande kunde ångturbi-
nens varvantal höjas betydligt. Man var nu tämligen oberoende av propellerns
varvantal och kunde välja den turbinhastighet, som gav högsta ekonomi och minsta vikt.
En viss begränsning låg dock däruti, att utväxlingsförhållandet ej utan olägenhet
kunde väljas för stort. De vanliga lastångarna lågo därför allt fortfarande tämligen illa
till gentemot kuggväxelfrågan.
Ångturbinernas konstruktion undergick vissa förändringar i följd av kuggväxelns
införande. Turbinerna kunde byggas mycket mindre och med färre expansioner. Ångans
seriekoppling användes i många fall, i andra däremot ej.
Figurerna 665—666 visa de seriekopplade turbinhusen till ångturbinmaskineri för de
svenska torpedjagarna Wrangel och Wachtmeister. Turbinmaskineriet har tillverkats
av A.-B. de Lavals Ångturbin. Högtryckshuset består av 6 hjul, varav det första med
tvenne hastighetsserier. Lågtryckshuset inrymmer 4 hjul för gång framåt och 2
backhjul. De förra äro samtliga enkransiga, av de senare är ett hjul försett med 2
hastighetsserier. Samtliga turbinhjul i högtrycksdelen äro inkopplade endast vid kryssfart. Vid
full fart införes ångan direkt på det tredje hjulet. De båda turbinernas varvantal vid
forcering är 3 600 pr min.
Figur 667 visar en fotografi å en fullständig turbin till ovannämnda fartyg,
över-35—240720. Uppfinningarnas bok. 11.
Fig. 667. Fotografi av en fullständig turbin, tillhörande en av jagarna
Wrangel eller Wachtmeister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
