Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ångpannan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 536. Anordning av förvärmare, system
Worthington.
i vattenbehållaren, varvid vattnet bibringades en viss temperatur. Ehuru 135 st.
för-värmaranordningar av förbättrad konstruktion voro i bruk år 1858, övergåvos dessa
dock så småningom, enär konkurrensen med den vid denna tidpunkt införda inj ektorn
blev svår. Injektorn visade sig nämligen vara enklare samt driftsäkrare. Under senare
år, då den ökade trafiken ställer stora fordringar på lokomotivens effekt, hava
förvärmare åter införts i rätt stor utsträckning.
I Amerika användes en ångförvärmare av öppen typ, benämnd Worthington.
Anordningen av denna visas i fig. 536. Denna förvärmare och övriga förvärmare av öppen
typ föredragas av många, då de taga liten plats och äro billiga i underhåll.
I ovan nämnda förvärmare intryckes vattnet i pannan av en pump. Bland
matar-apparater, som kunna likställas med öppna förvärmare, men som ej drivas med pump
utan genom ångans injektorverkan, må nämnas »Exhaust Steam Injector». I denna
blandas vattnet och avloppsångan, sedan den senare passerat injektormunstycken.
Slutna ångförvärmare. Bland
typer av slutna ångförvärmare må nämnas
Knoor, Fahdt, Weir och Caille-Potonie.
Av dessa äro de tre första närmast lika
varandra och skilja sig endast i
detaljkonstruktionerna. Apparaterna bestå av en
behållare, vanligast cylindrisk, försedd med
ett stort antal rör. Genom dessa rör, som
äro gruppvis anordnade, tryckes
matarvattnet av en pump ett antal gånger fram
och åter, varvid det uppvärmes av den
rören omspolande avloppsångan. För att
förebygga bildandet av fasta
pannstensbe-läggningar på rörväggarna anbringas i
behållaren, som benämnes förvärmare, ofta
en kran, medelst vilken vattnets
rörelseriktning omkastas.
Förvärmaren av typ Caille-Potonie skiljer sig från de förra däri, att ångan ledes
genom rören och vattnet suges genom behållaren. Vattnet i behållaren står sålunda ej
under panntrycket, vilket anses såsom en fördel i jämförelse med de tre första typerna,
där förhållandet är motsatt.
Betecknar E pannans totala inv. eldyta, bör den slutna ångförvärmaren hava en
utv. röryta av c:a 0.09 x E.
Rökgasförvärmare. Då gaserna i rökskåpet hava högre temperatur än
avloppsångan, kan matarvattnet bibringas en högre temperatur i rökgasförvärmaren
än i ångförvärmaren.
Rökgasförvärmaren utgöres av i grupper anordnade rör, genom vilka vattnet tryckes.
Rören omspolas av rökgaserna. Vattnet kan inmatas i pannan antingen med pump
eller med injektor. Användes pump bör vattnet, för att ej förvärmarens rör skola
»svettas», först passera en mindre ångförvärmare, innan det intryckes i rökgasförvärmaren.
I flera avseenden är sålunda injektormatning enklare än pumpmatning, dock ernås
vid den förra endast c:a hälften så stor bränslebesparing som vid den senare. Vid
injektormatning böra finnas tvenne injektorer av mindre storlek för att kontinuerligt kunna
inmata vattnet efter förefallande behov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
