Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 ÅNGTEKNIKEN.
Erith-Rileyrosten visas å fig. 306. Dess ganska säregna konstruktion utmärkes av
två eller flera bränslerännor, Eggande bredvid varandra. Rännorna röras långsamt fram
ocb åter och bränslet matas härigenom sakta fram och upp utefter rännornas sidor samt
ned mot den nedanför i rännornas förlängning Eggande rosten. Blästerluft av ungefär
70 mm:s vattenpelartryck erfordras vid kolbränsle.
Samtliga ovannämnda undermatningsroster kunna användas för torv, flis o. d., men
blästertrycket bör då väljas endast —7a av det för kolbränsle behövhga.
Undermatningsrosten har under årens lopp utformats till en synnerEgen ekonomiskt
arbetande apparat. Den ger ovanligt fullständig förbränning även vid mycket gasrika
bränslen, men kan även användas för snart sagt alla bränslen, vilka äro relativt
gasrika. Erfarenheten synes visa, att det i vissa fall är lättare att uppnå hög verkningsgrad
vid varierande belastning med denna rost än med t. ex. kedj erosten.
Kedj er ost.
Kedjerosten är i likhet med de flesta föregående rostkonstruktioner av engelskt
ursprung. Den sammansättes av en mängd små roststavar av kokillhärdat gjutjärn
eller smidesjärn, vilka sammanfogas till ett antal bredvid varandra liggande ändlösa
kedjor. Dessa monteras på tvenne hjul, anbringade på en utdragbar vagn. Genom det
främre hjulets kringvridning matas denna sammansatta rostkedja eller, som den även
kallas, rostmatta runt och medtager härvid det bränslelager, som från koltratten
inkommer på densamma. Fig. 307 visar schematiskt rostens arbete. Från tratten A
inkommer bränslet på rosten B. Bränsleskiktets höjd regleras av det vertikala spjället C.
Enär bränslet inkommer utan att vara förvärmt måste det först antändas, innan
förbränning skall kunna inträda. Detta sker genom tändvalvet D, som hålles glödande
genom strålande värme från fyren. När bränslet tillsammans med rostmattan matats
fram till det bakre hjulet, och rostmattan står i begrepp att gripas av detta hjul och
föras tillbaka under rosten, bör bränslet vara fullständigt utbränt och endast aska och
slagg återstå. Dessa delar stjälpas genom rostens rörelse över den s. k. slaggskrapan E
ned på en bakom Eggande plåt F och kunna genom denna plåts kringvridning lätt
avtappas till det underhggande askrummet. Vi återkomma senare till andra
anordningar för slaggens avlägsnande.
Genom tändvalvet D sker först en förgasning av bränslet. Härigenom förkoksas
detta till en viss grad. När det sedan av rosten förts ut i det fria förbränningsrummet
bör förkoksningsprocessen i huvudsak vara fullgjord och förbränningen äga rum med full
hets. Tändvalvets höjd över rosten och längd böra avpassas efter bränslets natur. Ju
gasrikare bränsle desto högre och kortare kan tändvalvet konstrueras. Förvärmd luft
medger även förkortning av valvets längd. Ar valvet beräknat för kort, kommer en del
av förgasningen att äga rum i själva förbränningsrummet, och det kan då lätt hända, att
förbränningen blir ofullständig på grund av den mindre intima omblandningen.
Under förkoksningsperioden förbrukas en ganska måttlig luftmängd. Bränsleskiktets
höjd är dock så stor, att den framströmmande luftmängden blir för Eten. När bränslet
kommer ut i förbränningsrummet behöves för den fullständiga förbränningen en
betydande luftmängd. Bränsleskiktet har emellertid ännu ej hunnit tunna av så mycket, att
denna luftmängd kan komma fram. Aven denna del av förbränningen arbetar därför
lätt med luftunderskott. Mot slutet av rostens rörelse har bränsleskiktet däremot tunnat
av i hög grad, det återstår nära vändpunkten knappast annat än aska och slaggkakor.
Bara fläckar visa sig lätt, och stora mängder luft kunna därför strömma genom rosten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
