Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
ÅNGTEKNIKEN.
från det å axeln e sittande spärrhjulet c. Detta kringvrides av excentern å axeln a
med tillhjälp av spärret &. De å hjulet c fastsittande knastrarna k medtaga och
utlösa vinkelarmen l och spänna resp, avspänna härigenom de ovannämnda fjädrarna h
och i. Genom att giva knastrarna k olika form och storlek kan man spänna
fjädrarna h och i mer eller mindre hårt och därigenom reglera bränslestyckenas kastvidd.
Den förutnämnda skoveln /:s rörelse bestämmes likaledes genom knastrarna k i
samband med vinkelarmen n.
Bränslet sprides således på detta sätt över rostytan, och om apparaten konstrueras
och inregleras omsorgsfullt kan denna spridning ske ganska jämnt, under förutsättning
likväl att bränslets styckestorlek är likformig. Är detta ej fallet erhålles mindre gott
resultat, och det kan lätt inträffa, att delar av rosten komma att ligga alldeles bara. På
grund härav fordra dessa apparater en noggrann tillsyn.
Kastapparaterna lämpa sig knappast för annat bränsle än stenkol. Slaggning är
besvärligare att utföra än vid den handeldade planrosten, emedan eldstadsluckorna äro
mindre i dimensioner och rosten därför svåråtkomligare.
Oaktat dessa inskränkningar och svårigheter inneburo kastapparaterna dock ett verkligt
framsteg. Eldstadsluckorna behövde nu ej hållas öppna för påeldningar såsom vid den
handeldade planrosten, varför verkningsgraden förbättrades. Bland konstruktioner på
detta område må utom de ovannämnda framhållas namnen Münckner, Seyboth
m. fl., de flesta av engelskt ursprung.
Kastapparater förekomma numera endast undantagsvis. Under senare år hava
nämligen en mängd andra rostkonstruktioner arbetat sig fram, vilka i olika avseenden
bättre uppfylla de önskemål, man ställer på desamma, än de ovannämnda.
Fig. 297. Calverts B-stoker.
Undermatiiiugsrost.
Undermatningsrosten kommer från England och infördes i Sverige mot slutet
av 1800-talet av firman Calvert & Co i Göteborg. Fig. 297 visar i princip en av
de tidigare konstruktionerna, som allt
fortfarande användes och vanligen benämnes
Calverts B-stoker. A utvisar kolrännan, i
vilken kolet frammatas med en koniskt
smalnande gänga. B visar själva rosten,
som är av trapptyp, men med
längdriktningen i rät vinkel mot vad fallet är vid
den vanliga trapprosten. Rosten har
dessutom två trappor med sin högsta
längs-gående ås i rostens längdriktning i mitten.
C är luftkanalen, genom vilken luften
strömmar från fläkten och ut genom
trapp-rostens mellanrum samt dessutom genom
öppningarna F, F. Kolet D matas framåt
och uppåt genom ovannämnda gänga,
för
värmes från den ovanför liggande förbränningszonen, avgasas och tändes vid E samt
förbrinner fullständigt under tillräcklig lufttillförsel, när det trängts upp i det redan
brinnande kollagret G.
Förbränningen blir på grund av detta arbetsförlopp synnerligen fullständig, och
oförbrända gaser med åtföljande rökutveckling torde i allmänhet lättare undvikas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
