- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
209

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - James Watt och hans betydelse för ångmaskintekniken - Den stationära ångmaskinens utveckling under 1800-talets förra hälft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. STATIONÄRA ÅNGMASKINER. 209

mera, än mången konstruktör tänker sig, beror på den man, som sätter upp en maskin
på dess arbetsplats och sätter den i drift. Är denne man skicklig inbesparas ofta stora
summor, under det att en mindre kunnig montör kan ej blott förbruka pengar, utan
även fördärva den bästa firmas anseende. Boulton & Watt hade lyckan att få en idealisk
man på denna viktiga post. De lönade honom ock på sätt han var värd, och Murdocks
namn nämnes med beundran och vördnad ej blott som Watts högra hand, utan även för
de betydande självständiga uppfinningar han utfört. Vi återkomma senare till hans
arbete på ångmaskinens fullkomnande. Murdock överlevde Watt 20 år och ligger
begraven vid sidan av honom och Boulton.

I tjugufem år arbetade Watt och Boulton troget sida vid sida. Under de första
10 åren erfordrades Boultons hela finansiella skicklighet och kapitalstyrka för att
hålla företaget flytande. Ångmaskinfabriken slukade endast pengar och gav intet igen.
Omkring år 1785 vände sig bladet. Mängden av beställningar medförde stora
inkomster, maskinen hade passerat »barnsjukdomarnas» stadium och därmed förenade
utgifter och blivit i viss mån standardiserad. Mot slutet av århundradet inställde sig
emellertid nya bekymmer. De omfattande patent, vilka Watt fått sig tillerkända, kändes
för många som en olidlig börda, vilken de med all makt sökte avlyfta. Följden härav
blev en rad patentprocesser, vilka kostade betydande belopp. År 1800 lämnade Boulton
och Watt ledningen av Sohoverkstaden i sina söners händer. Watt slog sig ned på landet
och njöt en harmonisk och lycklig ålderdom ända till 1819, då han avled 83 år gammal.
Han ligger begraven i Heatfield vid sin tidigare bortgångne vän Boultons sida. Till
hans minne restes ett monument i Westminster Abbey i London med en inskrift, som
utvisar det engelska folkets tacksamhet mot sin store son och välgörare.

James Watt var ej blott Englands store son. Han är ett av mänsklighetens största
namn i alla tider.

Den stationära ångmaskinens utveckling under 1800-talets
FÖRRA HÄLFT.

År 1800 utgick Watts berömda patent och utvecklingen blev efter denna tidpunkt
synnerligen livlig. En mängd uppslag, vilka dittills kla vbundits av Watts
monopolställning, kunde nu taga fastare form och leda till utförande.

j Ett dylikt viktigt uppslag var användandet av högre ångtryck. Watt var, såsom
förut framhållits, under hela sin livstid en bestämd motståndare till ångtryckets höjning
över bråkdelar av en atmosfär övertryck. Denna Watts ställning bestämdes av ganska
vägande skäl. Ångpannetekniken var under denna tid mycket outvecklad och
ångpannan blev därför en ganska riskabel apparat, om trycket i densamma höjdes avsevärt.

Engelsmannen Richard Trevithick var en av de män, vilka mot Watts stora
inflytande tidigast påbörjade arbetet för ångtryckets höjande. Trevithicks tanke var att
konstruera en liten och lätt ångmaskin, som arbetade med expansion, men utan den
skrymmande kondensorn. Patent å denna maskin uttogs år 1800. Figurerna 109—
110 visa en dylik högtrycksmaskin från år 1801. Ångpannan var av gjutjärn, 6.1 m
lång samt av cylindrisk form med 2.06 m i diameter. Den var försedd med eldrör.
Ångtrycket var 3.5 å 7 kg/cm2 övertryck. Trevithick använde avloppsångan från
maskinen konsekvent till matarvattnets förvärmning och var således i detta avseende en
tidig förelöpare till samma anordning vid ånglokomotiven. Det tragiska med
Trevi-14—240720. Uppfinningarnas iok. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:09:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free