Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
BRÄNSLEN.
vi genom lämpliga anordningar kunna höja verkningsgraden, t. ex. genom att förse den
nyss anförda ångmaskinen med kondensor, d. v. s. reducera det icke omvändbara
förloppet till det minsta möjliga.
Det är tidigare anfört, att ur praktisk ingenjörssynpunkt blott gasformiga kroppar
voro användbara såsom arbetande media i maskiner, då värme skulle omsättas i arbete.
Vid användning av gasformiga kroppar hava vi emellertid ej fritt val. Förutom att vi
äro nödsakade undvika sådana kroppar som angripa det material, varav vi bygga våra
maskiner och att vi böra undvika för människor farliga gaser, t. ex. vid inandning giftiga
gaser, måste vi även ofta underkasta oss andra inskränkningar. De flesta värmemaskiner
äro s. k. öppna maskiner, vilka kännetecknas därav, att det arbetande mediet periodiskt
utskjutes i det fria och ersättes med nytt. Så är t. ex. förhållandet med en del
ångmaskiner och förbränningsmotorer. Vid dessa senare sker förbränningen av ett bränsle inuti
maskincylindern, sålunda med förbränningen ingående såsom en del av cirkelprocessen,
närmare bestämt värmetillförseln. Därvid förbrukas bränslet och den arbetande luftens
syre för varje arbetsperiod, varför de förbrända gaserna vid arbetsperiodens slut måste
bortskaffas och ersättas med frisk luft och nytt bränsle, på det att en följande
arbetsperiod må kunna genomföras. I sådana fall är det av största vikt, att det arbetande
mediet är lätt tillgängligt i nödiga kvantiteter till ett pris, som är förenligt med god
ekonomi. Detta är en av anledningarna till att luft och vattenånga framför andra
gasformiga kroppar användas för genomförandet av cirkelprocesserna i våra värmemotorer.
Vid s. k. slutna maskiner bibehålies ständigt samma kvantitet arbetande medium,
t. ex. vid s. k. varmluftmaskiner eller ångmaskiner med ytkondensering. Blott den del
av mediet som genom läckning o. d. går förlorad måste ersättas med nytt. Härvid måste
emellertid värmet till- och bortföras genom skiljeväggar, t. ex. genom en ångpanneplåt,
ytkondensorrör o. d. I sådana fall kunna även dyrbarare media användas såsom
arbetande kropp; så har exempelvis svavelsyrlighet kommit till användning,
kvicksilverånga föreslagits m. fl. ämnen.
Men även andra fordringar kunna uppställas vid valet av arbetande kropp. För
att i såväl termiskt (alla verkliga processer äro icke omvändbara) som maskintekniskt
hänseende nå ett så förnämligt resultat som möjligt, kan det vara nödvändigt att det
arbetande mediet besitter vissa bestämda egenskaper, t. ex. möjligast låg
kondense-ringstemperatur vid visst angivet absolut tryck. Vi hava då att uppställa de
önskvärda egenskaperna och undersöka, huruvida några gasformiga kroppar finnas, som
helt eller tillräckligt nära fylla dessa fordringar eller om så ej är fallet, huruvida
kemisterna kunna framställa en dylik i tillräcklig mängd och till antagligt pris.
Med ett dylikt val av medium sammanhänger även sättet för cirkelprocessens
genomförande. Därmed komma vi in på frågan om vilken cirkelprocess som bäst omsätter
det tillförda värmet i arbete. Därvid måste vi först göra den förutsättningen, att vid
en öppen maskin det arbetande mediet avlägsnas och införes vid samma tillstånd emedan
vi annars ej inom maskinen erhålla en cirkelprocess; vi få en serie tillståndsändringar
och ett förlopp som ej ens ideellt sett är omvändbart. Den ovan uttalade
förutsättningen uppfylles aldrig i verkligheten.
Tidigare hade vi funnit, att vi skola tillföra värmet vid så hög och bortföra
detsamma vid så låg temperatur som möjligt. Vid två givna temperaturgränser var detta
möjligt endast med en enkel carnotprocess. Temperaturgränserna skola samtidigt vara
så stora som möjligt. Gränsen för värmets bortförande hava vi redan funnit, på grund
av de på vår jord rådande temperaturförhållandena; den var havets eller luftens
tempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
