Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Den framtida bränslebalansen - Sveriges bränsleproblem under det stora krigets krisår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
BRÄNSLEN.
möjlighet ligger i att vid vattenkraften utnyttja överskottskraft för värmeändamål.
Detta utnyttjande kan fyra- å femduhblas genom att ej direkt använda den elektriska
energien till värme, utan i stället till drivande av en värmepump, vilken höjer värmets
i omgivningen temperatur så mycket att detta kan utnyttjas till uppvärmningsändamål.
Även här finnas på många håll stora vinster att göra. Andra strävanden äro att i
möjligaste mån utjämna de variationer, som förekomma vid produktion och förbrukning
av värme och kraft. Bättre verkningsgrad kan då uppnås och sålunda bränslebesparing
åstadkommas. Betydelsefulla äro härvid de kombinationer, som utarbetats av doktor
J. Ruths med hjälp av ångackumulatorer. För att nämna ytterligare en bland de många
strävanden som äro i gång må anföras Blomkvists ångpanna. Vid denna har, förutom
användningen av mycket högre tryck och temperaturer än som förr varit vanliga,
till-lämpats helt nya metoder för värmeöverföring från eldstaden till vattnet i ångpannan,
vilka synas komma att giva förut ouppnådda verkningsgrader. Icke mindre viktiga
äro arbeten av bröderna Ljungström för att förbättra lokomotivets bränsleförbrukning,
genom drift med ångturbiner och kondensering av ångan, för tillvaratagande av
rökgasernas värme till förvärmning av eldningsluften vid ångpannor, många andra att förtiga.
Vad slutligen centralisering beträffar äro fördelarna av kraftcentralisering numera
så allmänt kända, att detta blott behöver omnämnas. Mindre känd och använd är
värmecentralisering i stor skala. Inom större industrier och värmebehov för skilda
ändamål är detta visserligen sedan länge tillämpat och även är centralisering av
bostads-uppvärmning sedan länge använd, så till vida att för hela hus numera anlägges
centraluppvärmning. Men vida större möjligheter finnas, såsom värme- och kraftkombination
för ett helt industriområde eller en hel stadsdel eller slutligen en stad med dels
industrier och bostäder.
Vad dessa besparingar i en framtid kunna komma att betyda kan ej ens
gissnings-vis med någon grad av sannolikhet uppgivas. Den tänkbara gränsen torde väl komma
att hålla sig kring 1 mill. ton stenkol, men frågan är om det verkligen finnes hopp att
nå denna gräns? Vissa omständigheter tyda dock därpå.
De resultat, till vilka vi här kommit, visa emellertid, att vår bränslefråga ej kan
lösas med utnyttjande av den ena eller andra av våra inhemska bränsletillgångar, trots
vad optimisterna ofta framhålla; de visa t. o. m. att vi hava föga eller intet hopp om att
kunna göra oss oberoende av kolproducerande främmande länder, men att vi å andra
sidan torde hava möjligheter att göra detta beroende mindre tryckande, mindre oroande.
Men härför fordras ett målmedvetet utnyttjande av bränsletillgångarna samt ett
rationellt utnyttjande av bränslet och slutligen ett målmedvetet fortsättande med
utbyggandet av vår vattenkraft. Såsom ledare för dessa strävanden står numera Kungl.
Vattenfallsstyrelsen och Ingenjörsvetenskapsakademiens kraft- och bränsleutredning,
vilken senare från sitt instiftande, våren 1919, med energi och klar blick för målet
börjat sitt riksviktiga arbete.
Sveriges bränsleproblem under det stora krigetst krisår.
Såsom komplettering till vad ovan anförts och belysande vårt lands verkliga
ställning skola vi nu kasta en blick på vår bränslefråga under krisåren.
Den svåra bränslekris vårt land iråkade på våren 1917, så mycket kännbarare i följd
av då rådande högkonjunktur, torde bäst framgå av den grafiska framställningen fig. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
