Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Energibehovets ökning med tiden - Värmebehovens fyllande med vattenkraft ur ekonomisk synpunkt - Det framtida stenkolsbehovets storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. FRAMTIDA STENKOLSBEHOV. 77
tillfredsställa värmebehov och huruvida ej dessa i väsentlig grad måste tillfredsställas
med watt- och annan sekunda energi.
Värmebehovens fyllande med vattenkraft ur ekonomisk
SYNPUNKT.
Den totala vattenkraften är, som vi sett, vida större än den byggnadsvärdiga.
Huru stor del av den totala vattenkraften som är byggnadsvärdig är emellertid även
beroende av ekonomiska faktorer. Förbliva stenkolsprisen höga eller komma svårigheter
att uppstå för att kunna fylla landets stenkolsbehov, kan det vara möjligt att en större
del av den totala vattenkraften kan löna sig att utbygga, ävensom att utbyggandet kan
komma att försiggå i ett hastigare tempo och genom en kalkyl visa ett i någon mån
gynnsammare slutresultat än ovan beräknats. Att någon väsentlig ändring härutinnan
skall uppstå är emellertid ej sannolikt i den mån det är fråga om att använda
vattenkraften för uppvärmningsändamål. Vi funno tidigare, att vid uppvärmning 1 kWh
motsvarade 0.23 kg kol. I moderna ångmaskiner alstras 1 hkh med i medeltal 1 kg kol eller
1 kWh med 1.5 kg kol. När, såsom i detta fall, kolet är värdemätaren finna vi att
vattenkraft använd för uppvärmningsändamål, blott är värd omkring 15 % av
vattenkraft använd för kraftalstring. Denna omständighet torde sålunda ekonomiskt
omöjliggöra vattenkraftens användning i större skala för uppvärmningsändamål bch ej vara
ägnat att göra en större del av vår vattenkraft byggnadsvärdig. Härtill kommer att
med ökade kolpriser torde även följa prishöjning i andra avseenden och sålunda fallets
utbyggande, maskineri, elektrisk utrustning m. m. bliva dyrare, vilket även motsvarar
en ökning av byggnadsvärdigheten.
Det torde sålunda, om vi räkna med de enligt Enströms kalkyl funna värdena, ej
finnas någon möjlighet att ersätta mer än 33 % av vår totala kolimport, inkl,
bunkerkol, med vattenkraft. Den övriga delen av vår stenkolsimport för
uppvärmningsändamål, fartygsdrift etc. måste fortfara, om vi ej kunna ersätta densamma med annat
lämpligt inhemskt bränsle. Innan vi ingå på denna fråga skola vi söka ytterligare se något
på huru framtida förhållanden torde komma att gestalta sig.
Det framtida stenkolsbehovets storlek.
Huru stenkolsbehovet kommer att ställa sig omkring 1958 har Rosander sökt
beräkna och därvid funnit, att om järnvägarna elektrifieras i möjligaste mån, hela
industrien elektrifieras och de borgerliga behoven tillgodoses, allt med ström från
vattenkraften, kommer, på grund av industriens tillväxt, stenkolsbehovet ej att minskas,
utan snarare att ökas. En beräkning häröver kan utföras på följande sätt. De stenkol,
som under åren före världskriget användes för uppvärmningsändamål, förbrukades
huvudsakligen för industriella uppvärmningsbehov. Industriens behov åter ökas enligt det
föregående med 4 % på 1911 års värde. Detta skulle sålunda till 1958, med en ökning
av 90 000 ton pr år, giva en förbrukning av 5 900 000 ton för uppvärmningsändamål.
Om under samma tid järnvägarna blott elektrifierades till hälften, skulle dessas behov
öka med 20 000 ton pr år, tillsammans 1 700 000 ton. För gasverken har Rosander
antagit en liknande utveckling, varför deras behov skulle vara uppe i c:a 800 000 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
