Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Vad är bränsle?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
BRÄNSLEN
• Av professor E. Hubendick.
VAD ÄR BRÄNSLE?
Bekant för envar är, att vi med bränsle förstå en kropp, vilken genom att
antändas kan förbrinna, vanligen med eldslåga, och därvid utveckla värme. De flesta veta
även, att denna förbränning utgöres av ett kemiskt förlopp, varvid bränslets
beståndsdelar ingå föreningar med luftens syre. Det ämne, som därvid framför andra förenas
med luftens syre, är kol. I bränslena förekommer emellertid kol sällan såsom sådant,
utan kolet är vanligen förenat med i främsta rummet väte, men även med andra ämnen,
dock vanligen i mindre kvantiteter och oftast ej av värde för förbränningen. Sådana
ämnen äro kväve, syre m. fl. Även andra ämnen kunna brinna, men det är kolet och
dess föreningar med väte som vi benämna bränslen, oavsett om i dessa föreningar ingå
även andra ämnen.
Vid det kemiska förlopp, som vi benämna förbränning, är det, vetenskapligt sett,
kemisk energi som omvandlas till värmeenergi och det är just denna energi vi vilja
tillvarataga, emedan densamma är oss till stort gagn. Det är energi i ena eller andra
formen som framkallar allt skeende, som möjliggör vårt liv och varmed vi åstadkomma
de förändringar i vår omgivning som vi finna önskvärda eller nyttiga.
Den energikälla, ur vilken vi rikligt ösa, är solen. Kalla vi för en värmeenhet (v. e.)
den värmemängd som åtgår för att höja temperaturen hos 1 kg vatten 1° Celcius, så
är, enligt Arrhenius, den energi i värmeenheter, som årligen tillströmmar vår jord
från solen, ej mindre än talet 133 med 19 nollor efter, varav dock blott en värmemängd
motsvarande talet 53 med 19 nollor efter når jordens yta. Men solenergien utnyttja vi
människor ej direkt i någon större utsträckning. Det är andra, av solenergien
framkallade energitillgångar, som vi söka utnyttja för våra tekniska behov. Genom den
jorden tillströmmande solenergien uppstå vindar, med vilkas hjälp vi framföra våra
fartyg och driva våra väderkvarnar, avdunstas vattnet i haven och nedfaller såsom regn
över kontinenterna, bildande floder och vattenfall, vilkas energi vi numera omsätta i
elektrisk energi, som vidare distribueras i stora kraftnät över vidsträckta landområden;
livsbetingelser uppstå för växter och djur, under vilkas liv solenergien bindes såsom
kemisk energi i växternas ved och djurens fett. Det är också från det organiska livet
på jorden vi hämta alla våra bränslen; den energitillgång, som här skall behandlas.
Energibindningen inom den organiska världen sker till allra största delen i
växtvärlden därigenom att kolsyran i luften sönderdelas och kolet bindes såsom organisk
1—240720. Uppfinningarnas bok. IT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
