Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektroner och elektronteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ELEKTRONER OCH ELEKTRONTEKNIK.
1319
sång giva upphov till i mikrofonen. Exempelvis kunna mikrofonströmmarna reglera
anodspänningen och därmed elektronstrålarnas hastighet, men många andra sätt ha
kommit till användning. Det till sin ljusstyrka växlande oscillografstrecket fotograferas
på samma filmremsa, som användes till scenernas upptagning (se vidare sid. 926).
Även för television synes elektronstråleoscillografen kunna bli av stor betydelse.
Fig. 1118. Den franska
arméns >R’-triod. d anod,
g galler och k glödtråd.
Elektronrör. Elektronemissionen från glödkatoder har fått en utomordentligt viktig
användning till förstärkning av växelströmmar inom alla grenar av tekniken, framför
allt inom radio- och teletekniken. Urtypen till dessa förstärkarerör är Lenards
galler-försedda rör (se fig. 1104), i vilket det spänningsförsedda gallret användes till att
reglera elektronemissionen. De första, som insågo det gallerförsedda
rörets förstärkaremöjligheter, torde ha varit tysken R. von
Lieben (patent 1906, 1910, 1912) och amerikanske ingenjören
Lee de Forest (1907). Först sedan vakuumtekniken tack vare
Langmuir i Amerika och Gaede i Europa omkring 1913 i hög
grad fullkomnades, blev fabriksmässig framställning av
förstärkarerör möjlig. Under världskriget kommo förstärkarerör
till vidsträckt användning i västmakternas radioteknik, och
det franska »R»-röret (se fig. 1118) med dess cylindriska plåt,
spiraltrådsgaller och fyra kontaktstift var efter världskrigets
slut till en början förebildligt. Sedermera ha dylika
gallerförsedda rör, även kallade treélektrodrör eller triod, undergått
många konstruktiva förbättringar.
Elektronrörets förstärkareverkan åskådliggöres av kopplingsschemat i fig. 1119.
Genom den längst till vänster i figuren angivna primära lindningen till en transformator
T1 går den växelström, som skall förstärkas. Denna alstrar genom induktion en
växelspänning i transformatorns sekundärledning, vars ena ända är ansluten till glödtråden i
elektronröret Ä1 och vars andra ända är ansluten till samma rörs galler (den streckade
linjen i röret).
Spänningsvariationerna mellan glödtråd och galler
reglera intensiteten hos
elektronemissionen från glödtråden, så att
denna fullständigt utan tröghet
följer variationerna.
Elektronemissionen träffar den överst i röret
angivna plåten, som tjänstgör som
anod, därför att den är ansluten till
positiva polen av ett batteri (t. h.
nederst i fig.), anodbatteriet; glödtråden upphettas av ström från glödströmsbatteriet
(t. v. i fig.). I anodkretsen, d. v. s. den ledning, som förbinder plåten med glödtråden,
är inkopplad primärspolen p till en annan transformator T2, och i denna krets uppstår
en växelström, som är en fullkomlig reproduktion av originalströmmen, d. v. s. den ström,
som går genom primärspolen i T1. Men tack vare elektronemissionen, vars styrka
förutom av gallerspänningen betingas av rörets elektronutbyte, d. v. s. av
glödtemperaturen och rörets konstruktion, kommer strömmen i primärspolen av T2 att vara
väsentligt starkare än originalströmmen. Energi från glödströmsbatteriet har tillförts
anodkretsen på ett sätt, som automatiskt anpassar sig efter strömvariationerna. I fig. 1119
Fig. 1119. Treelektrodröret som förstärkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
