Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektroner och elektronteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1312
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Fig. 1106. Richardsons mätningar av
mättningsströmmen vid glödkatod av platina.
batteriet, och plåten till detta batteris positiva polklämma, varjämte i denna
lednings-krets, anodkretsen, inkopplas en galvanometer. Från glödkatoden, som upphettas av
ett särskilt glödströmsbatteri, komma då att utsändas elektroner, och tack vare det
elektriska fält, som råder mellan glödkatoden och plåtanoden, drivas samtliga utsända
elektroner till plåten och utgöra därvid en ström, som kallas mättningsströmmen, när
den så småningom antagit ett konstant värde. Skulle man kasta om kopplingen till
anodbatteriet och ansluta glödtråden till positiva
polen, utebliver fenomenet fullständigt. För att
verkligen erhålla en konstant mättningsström
måste Richardson hålla tråden glödande minst
en vecka, så att de gaser och föroreningar, som
funnos i glödtråden, hunno utdrivas. Samtidigt
måste han då och då genom förnyad utpumpning
avlägsna dylika gasrester, något som vid den
tiden var tämligen besvärligt, eftersom endast
handdrivna pumpar funnos. Alla dessa
försiktighetsmått i förening gjorde, att Richardson
frigjorde sig från de störningar, som för Elster och
Geitel skymt det väsentliga i fenomenet. Fig.
1106 visar resultatet av Richardsons mätningar;
den vågräta skalan angiver glödtemperaturen
från 1 010° C till 1 290° C, och den lodräta skalan
angiver mättningsströmmens styrka från 20 • 10“9 ampere för den ena och från 20 • 10-8
ampere för den andra försöksserien till resp. 160 • 10~8 och 160 • 10-9 ampere. Dessa
kurvor fann Richardson stämma utmärkt överens med formeln
i = T e-b! T,
i vilken i angiver strömtätheten (i ampere per kvadratcentimeter) hos glödtråden, T
absoluta temperaturen, e är ett konstant talvärde 2.718 och A och b materialkonstanter.
Vid 1500° C var strömtätheten 0.4 milliampere/cm2, och kunde temperaturen höjas till
2 000° C borde strömtätheten ökas till 0.1 ampere/cm2. Dessa mätningsresultat framlade
Richardson för Cambridge Philosophical Society den 25 november 1901. Sedermera har
Richardson på basis av den genom mätningar upptäckta formeln utarbetat olika försök
till en teori för fenomenet, varvid han av teoretiska skäl ersatt den tidigare formeln
med Richardsons lag
i = AP e~wlkTf
i vilken endast materialkonstanten w förekommer; konstanten k är identisk med
Bolz-manns konstant (se sid. 941), och konstanten A är också en för alla ämnen gemensam,
s. k. universell konstant, vars talvärde enligt S. Dushman (1923) har värdet A = 60.2,
om strömtätheten mätes i ampere/cm2 och T i Kelvingrader.
Vetenskapsmännen voro länge i tvivelsmål rörande laddningarnas uppkomst och
den rätta tolkningen av fenomenet, men sedan dragna volframtrådar framställts i
glöd-lampsindustrien och radiotekniken börjat använda dylika glödtrådars el ektron emission
till förstärkare och detektorer, blev det tämligen uppenbart, att glödtrådens
värmeenergi direkt åtgår till att frigöra elektroner ur
själva metallen. Numera har för tekniskt behov energiutbytet blivit föremål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
