Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Vektorfälts geometriska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1202
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
samma upphäves. Av denna orsak låter man en flöjel nästan alltid vara vridbar kring
tyngdpunkten; på så sätt kan tyngden icke medverka vid flöjelns inställning.
Alltid förfar man dock icke så, exempelvis användes ofta ombord på fartyg en
vimpel för att ange vindriktningen, d. v. s. riktningen av luftens strömningsfält, och denna
vimpel kommer på grund av tyngden att felaktigt inställa sig i vertikal led. Det är
emellertid endast vindens riktning i vågrätt led, som är avgörande för ett fartygs kurs, och
därför är vimpeln till fyllest för sjömannen. På samma sätt anger icke den vanliga
väderflöjeln vindens verkliga riktning, ty väderflöjeln är oftast vridbar kring en vertikal axel
och kan således endast ange vindriktningen i horisontell led. En flöjel, som verkligen
skulle kunna ange vindens riktning, finge upphängas och centreras så väl, att när ingen
vind gör sig gällande, den befinner sig i jämvikt, vilket läge man än ger den.
Liksom man vid undersökning av ett strömningsfält på nu nämnda sätt undviker
inflytelser härrörande från gravitationsfältet, så får man vid undersökning av
gravitationsfältet se till att undvika inflytanden från andra fält. Muraren använder sig därför
icke av lodet, när vinden piskar mot snöret, utan inväntar ett ögonblick, då vindens
inflytande kan försummas.
Vid geofysiska observationer, där känsliga pendlar finnas upphängda för att från
ögonblick till ögonblick registrera gravitationsfältets variationer, måste likaledes dessa
pendlar inneslutas i rum, som skyddas från alla tänkbara yttre inflytelser (jfr sid. 527).
Fig. 1021. En kulas elastiska
»polarisation». Enligt Maxwell
1861.
Elastiska deformationsfält. Både Faraday och Maxwell ha med fördel tillämpat
fysikaliska analogier i anslutning till det vektorfält, som svarar mot ett elastiskt materials
formförändring. Inuti ett elastiskt material kan man icke gärna använda flöjlar och
svängningsmetoden för bestämning av fältvektorns storlek och riktning, utan man får
använda sig av andra indirekta metoder, som samtidigt åskådliggöra de
formförändringar och därav följande spänningar, som känneteckna ett dylikt materials
spännings-tillstånd.
Som adertonårig student använde Maxwell en av honom uppfunnen metod, vilken
sedermera inom tekniken kommit till stor användning. I en cirkelrund, låg pappersform,
i vars mitt Maxwell ställt en hög kork, hällde han ned en varm gelatinlösning i rummet
mellan korken och formen. När massan stelnat, vred Maxwell
korken runt en del av ett varv, och gelatinmassan försattes
därigenom i ett spänningstillstånd. Massan belyste Maxwell
med polariserat ljus och betraktade det hela genom en nicol,
varvid gelatinets spänningstillstånd kom till synes. Denna
polarimetriska metod har, enligt vad vi tidigare sett,
sedermera fulländats i Cokers polarisationselastometer (se sid. 981).
Man brukar för hållfasthetsundersökningen nu för tiden
med agar-agar och andra geléartade ämnen även undersöka
materialets elastiska förskjutningar på så sätt, att ett med
hektografbläck uppritat rutnät avdrages på den efter en
modell formade massans yta före deformationen; efter
de
formationen kan man se, hurusom rutnätets linjer krökts, därmed givande en klar bild
av formförändringen. Maxwell använde sig själv av denna metod i ett brev till Faraday,
daterat den 19 okt. 1861. I detta märkliga brev (se sid. 1249) förekommer fig. 1021,
utvisande en elastisk kula med fyra diametrar före och efter en elastisk deformation av
sådan art, som motsvarar en kulas elektriska polarisation genom influensverkan. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
