Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1176 MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
elektromagnetisk energi. Matas den däremot med ström, kommer maskinen i roterande
rörelse och förvandlar således elektromagnetisk energi till rörelseenergi.
Den moderna växelströmsgeneratorn är i princip konstruerad som den maskin, den
anonyme uppfinnaren beskrev för Faraday, ehuru magneterna i form av elektromagneter
vanligen sitta i krans på ett hjul, polhjul, medan lindningarna äro inlagda i de invändiga
spåren till en lamellerad järnring, som helt omsluter polhjulet. Det tekniska utnyttjandet
av växelströmsgeneratorn lät vänta på sig, ty likströmmens överlägsenhet till
elektrokemiska processer och till motordrift dominerade starkströmsteknikens tidigare
utveckling. Visserligen kan en kommutatorförsedd likströmsmotor köras som motor, s. k.
enjasmotor, genom anslutning till växelspänning, men vid borstarna uppstår en för den
dyrbara kommutatorn skadlig gnistbildning, som man först under de senaste årtiondena
lyckats undvika genom sinnrika konstruktioner. När utnyttjandet av vattenfall ledde
till milslånga elektriska kraftöverföringar, fick man ögonen öppna för att den högspända
elektromagnetiska energien kan transporteras med mindre förluster än den lågspända,
men likströmsenergiens omtransformering till mindre livsfarliga spänningar hos
konsumenten möter stora svårigheter. Växelströmsenergiens lättare transformerbarhet gav
därför impuls till lösning av motorproblemet genom införandet av trefasmaskiner,
med tre skilda lindningar, vilkas spänningar kunna lätt transformeras i
växelströms-transformatorer och i tre kopparkablar ledas till konsumentplatsen. År 1885 hade Deprez
framkastat tanken att med hjälp av två i förhållande till varandra en halv tidsperiod
fördröjda växelspänningar åstadkomma ett roterande magnetfält, och 1888 visade
Ferraris och Tesla, hurusom ett dylikt roterande magnetfält kan utnyttjas i en
motor-konstruktion. Den svenske uppfinnaren Jonas Wenström fick 1890 patent på en
motorkonstruktion, vilken drives med tre växelspänningar, som äro inbördes fördröjda
en tredjedels period i förhållande till varandra. Genom växelströmsmotorns successiva
förbättring växte trefasanläggningarna i betydelse och utsträckning. Sedan enfasmotorn
fullkomnats har växelström även införts vid järnvägsdrift.
De väldiga energibelopp, som i nutida kraftledningar distribueras, omsättas i
transformatorer och motorer utan större energiförluster. Energiförlusterna bestå
huvudsakligen i uppvärmning av järndelar och kopparledningar. Genom järnets lamellering
nedbringas »järnförlusterna», så att stora maskiner (generatorer eller motorer) med en effekt
av 20 å 500 hästkrafter ha en verkningsgrad av 90 å 95 %, medan smärre motorer, 2 å
20 hästkrafter, ha en verkningsgrad om 80 å 90 %. Transformatorer om 1 å 10 kilowatt
ha en verkningsgrad om 91 å 96 %. Vid stora transformatorer är verkningsgraden cirka
99 %.
Induktoriet. Faradays metod att inducera spänningar i en spole, s. k. sekundär spole,
som omsluter en annan spole, s. k. primärspole, i vilken ett galvaniskt element
omväxlande in- och urkopplas (se sid. 1150, fig. 990), kom även att utformas till mycket effektiv
alstring av växelspänningar. För att hastigt in- och urkoppla elementet i den inre,
primära spolen använde fransmannen Masson en avbrytare i form av ett i primärspolens
strömkrets inkopplat kugghjul, mot vars tänder en kontaktfjäder vilade. Kugghjulets
lagerbock och fjädern voro fästa på en isolerad platta, så att primärspolens ström, den
s. k. primär strömmen, passerade från fjädern till kugghjulets tänder. När hjulet roterade,
skedde in- och urkoppling för varje hjulkugg.
Den härigenom uppkomna, snabbt pulserande primärströmmen inducerar mellan
sekundärspolens ändar en växelspänning, som tack vare de snabba växlingarna i pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
