Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1172
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
konsumenterna nedtransformeras den livsfarliga högspända elektromagnetiska energien
till mindre livsfarlig spänning, och så utnyttjas den lågspända elektromagnetiska energien
till att driva motorer, uppvärmnings- och belysningsanordningar. Den elektromagnetiska
energien förvandlas därvid till arbete, värmeenergi och strålningsenergi.
Även rundradions energiutsändning, vid vilken den elektromagnetiska energien
som en våg av elektriska och magnetiska kraftlinjer sveper fram över jorden, inordnas
under Faradays här givna uttalanden tack vare Faradays hypotes om rörliga kraftlinjer.
Ännu så länge gäller denna energiöverföring blott en transformenng till mekanisk
rörelseenergi i form av ljud, men många möjligheter stå öppna särskilt med hänsyn till
möjligheterna att koncentrera radiovågen i en bestämd riktning.
Växelströms- och likströmsmaskiner. De elektromagnetiska energibelopp Faraday
genom induktion kunde alstra voro tämligen blygsamma. Även med ganska stor
rotationshastighet hos unipolarmaskinen kunde Faraday icke uppnå spänningar så höga, att
de kunde mätas med guldbladselektrometer. Och hans försök att omvandla
unipolar-maskinens elektromagnetiska energi till kemisk energi genom elektrolys kröntes icke heller
med framgång. I juli 1832 mottog han dock ett anonymt brev från en person, som
tecknade sig P. M., och vari denne beskrev en magnetelektrisk maskin, med vilken det skulle
lyckats honom att sönderdela vatten.
Denna av en anonym uppfinnare konstruerade maskin får väl anses vara den första
föregångaren till vår tids växelströmsgeneratorer. Enligt det av Faraday publicerade
brevet bestod maskinen av en med vev vridbar, rund skiva, i vilken uttagits hål, vari
sex hästskoformade magneter fastsatts så, att deras ena polyta stack ut ur skivan nära
dess kant och den andra nära den genom centrum gående axeln. Varannan magnet hade
sydpol vid kanten och nordpol vid centrum, medan de övriga hade nordpol vid kanten
och sydpol vid centrum. Tätt intill skivan voro sex ankare i hästskoform fast monterade
i ett stativ, och kring samtliga ankare var en isolerad koppartråd lindad i spiral. När
magneterna genom vridning på veven snurrade tätt förbi ankaren i växlande följd,
alstrades genom induktion växlande spänning mellan
koppartrådens ändar, och nedsattes dessa i vatten, kunde den
anonyme uppfinnaren iakttaga, att gasblåsor uppstego från dem.
Samtidigt hade man i Frankrike på ett snarlikt sätt
konstruerat en maskin så kraftig, att man med
guldbladselektrometer kunde påvisa tydliga utslag, och med denna
maskin kunde man även sönderdela vatten. Maskinen, som
beskrevs av Hachette i en i september 1832 av franska
vetenskapsakademien publicerad uppsats, hade konstruerats
av Hippolyte Pixii, son till den instrumentmakare Pixii,
som tillverkade Ampères instrument (se sid. 1146). Den
första av Pixiis maskiner, av vilken fig. 1002 visar en för under
-visningsändamål tillverkad modell, bestod av två
hästskoformade magneter med samma avstånd mellan skänklarna
och med lika stora, mot varandra vända polytor. Den ena var
en permanent stålmagnet, fastsatt på en med vev vridbar
axel. Den andra utgjorde ankare till den permanenta magneten, ehuru utformat till en
elektromagnet, bestående av en smidesjärnkärna och därpå trädda spolar av isolerad
koppartråd, fastsatt på ett stativ mitt för den roterande permanenta magneten, så att
Fig. 1002. Pixiis maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
