Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
upphör, intager magneten åter sitt normala läge. Kopparskivan kan även utbytas
mot en skiva av annan metall, ja, Arago ansåg sig ha observerat denna verkan icke
blott på metaller utan även på andra fasta kroppar ävensom på vätskor och gaser, så
att enligt hans mening all materia äger denna nya egenskap.
Arago visade också, att om metallskivan var fritt rörlig omkring en axel och om en
magnet bragtes att rotera i närheten av skivan parallellt med densamma, så följer
skivan med magneten i dess rörelse. Denna verkan, vilken enligt Arago även skulle
gälla alla kroppar, är så kraftig, att plattor om flera kilograms vikt på detta sätt kunna
sättas i rörelse. Förbliva magnet och metallplatta i vila i förhållande till varandra, så
kan icke den ringaste attraktion eller repulsion eller någon som helst annan verkan
spåras.
Engelsmännen Babbage och Herschel upprepade tillsammans Aragos försök men
kunde endast upptäcka fenomenet vid metaller och retortkol, d. v. s. endast vid sådana
kroppar som äro goda elektricitetsledare. De gjorde också den märkliga iakttagelsen,
att fenomenets intensitet är högst olika vid olika metaller. De förklarade fenomenet
såsom beroende av samma slags inverkan vi tidigare kallat magnetisk influens. Denna
magnetiska influens skulle enligt deras åsikt åt plattan ge poler av motsatt slag mot
magnetnålens omedelbart under dennas poler och i skivan i övrigt åstadkomma en
mera »diffus polaritet».
Dessa åsikter byggde i princip på föreställningen om en fjärrkraftsattraktion mellan
magnetens och metallskivans smådelar. Sedan fick rotationen vara en mer eller mindre
klar orsak till hur dessa attraktioner i verkligheten gjorde sig gällande.
Attraktionskrafterna skulle icke ögonblickligen åt metallen ge den dess »magnetism», utan den behövde tid
för att skapas och förintas. Tillämpad på de fenomen, som äga rum vid en järnplatta,
ägde denna uppfattning naturligtvis ett visst berättigande, ty man visste sedan gammalt,
att influens där gjorde sig gällande även vid vila, men för övriga metaller var en dylik
inverkan förut okänd.
Arago ansåg sig icke kunna ansluta sig till denna »teori», och ej heller Ampère ville
acceptera den. Teorien hade också en alltför påtaglig svårighet att kämpa mot,
nämligen det av Arago och Ampère påpekade märkliga faktum, att all verkan upphör, så
snart kropparna och magneterna komma i vila i förhållande till varandra. Arago
ansåg sig dessutom ha ådagalagt, att den kraft, som under rörelsen är verksam, rentav
är repulsiv. Försök, som utfördes med en osymmetriskt uppställd lång inklinationsnål,
visade nämligen, att denna stöttes bort ifrån den roterande metallskivan. Arago ansåg,
att fenomenet härrörde av ett nytt slags magnetiskt tillstånd hos materian, s. k.
rotationsmagnetism.
Faraday inducerar elektrisk ström. Faraday inleder den första serien av sina
experi-mentalundersökningar med en del reflexioner över Ampères och Aragos fenomen och det
inflytande, som magneter och strömmar enligt dessa försök tyckas ha på olika metaller.
För Faraday syntes en dylik inverkan eller induklion från en strömbana till en
annan vara högst sannolik, och han säger sig sedan flera år ha varit sysselsatt med att
experimentellt påvisa, att man med vanlig magnetism kan alstra elektriska strömmar.
I hans dagbok för 1821 återfinnas också bland anteckningar om kommande
undersökningsuppgifter följande ord: »Förvandla magnetism i elektricitet.»
För att undersöka möjligheten av den elektriska strömmens induktionsverkan hade
Faraday låtit två metalltrådar utefter en lång sträcka löpa bredvid varandra på så sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
