Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Elektrostatiska teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1050
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
placering i förhållande till varandra. Man får härvid blott antaga, att en icke
elektrisk kropp innehåller lika mängder av de bägge
slagen elektricitet, vilka fullständigt upphäva eller
neutralisera varandras verkningar.
Dufays teori utvecklades mera i detalj av J. Priestley i dennes »Elektricitetens
historia» (1767) genom tillämpning på en mängd av de rön, som tillkommit under de tre
decennierna efter Dufays död. I detta sammanhang omnämner Priestley även Symmers
iakttagelser, och detta förklarar, att teorien, huvudsakligen av tyska författare,
stundom kallats Symmers teori, fastän Symmer i sina avhandlingar uttryckligen (se sid. 1030)
tager avstånd från teoretiska utläggningar. Priestleys utläggning av Dufays teori sker
heller icke annat än i historiskt intresse, ty själv omfattade han Franklins teori.
Franklins teori. Den teori för de elektriska fenomenen, som 1700-talets fysiker
allmänt omfattade, framställdes av Franklin i dennes brev till Peter Collinson. Denna
teoris huvuddokument återfinnes i den tryckta upplagan av breven under titeln Opinions
and Conjectures concerning the properties and effects of the electrical matter, arising from
experiments and observations made at Philadelphia 1749 (Åsikter och funderingar rörande
egenskaper och yttringar av den elektriska materian, föranledda av experiment och
observationer gjorda i Philadelphia 1749).
Dessa »åsikter och funderingar» har Franklin samlat i en rad paragrafer, vilka genom
sin klara avfattning äro förtjänta av att återgivas. Vi återgiva därför i följd de 15 första
paragraferna med undantag av § 10 och § 14, vilka onödigtvis avbryta tankegången.
»§ 1. Den elektriska materian består av ytterst fina partiklar, eftersom den kan
tränga genom vanlig materia, till och med den tätaste metall, med sådan lätthet och
frihet, att den icke mötes av något märkbart motstånd.
2. Om någon skulle vara i tvivelsmål, huruvida den elektriska materian går genom
kropparnas inre eller endast utefter deras yta, kan en stöt från en laddflaska, tagen genom
hans egen kropp, lätt övertyga honom.
3. Elektrisk materia skiljer sig från vanlig materia däri, att den senares delar
inbördes attrahera varandra, medan den förras inbördes repellera varandra. Härav
förklaras den synbara spridningen i en stråle av elektriserad vätska.
4. Men, ehuru den elektriska materians partiklar repellera varandra, attraheras
de kraftigt av all annan materia.
5. Av dessa tre ting, den elektriska materians ytterliga finhet, den inbördes
repul-sionen mellan dess delar och den kraftiga attraktionen mellan dem och annan materia,
härrör den verkan, att när en viss mängd elektrisk materia delgivès åt en massa vanlig
materia av godtycklig storlek eller längd, så kommer den, enligt vad man kan iakttaga
(därest den icke förut är laddad), att omedelbart och likformigt utbreda sig genom det hela.
6. Sålunda förhåller sig vanlig materia som en svamp i förhållande till det elektriska
fluidet. Liksom en svamp icke skulle upptaga något vatten, därest icke vattnets delar
vore mindre än svampens porer. Detta skulle för övrigt blott ske långsamt, om där icke
vore en inbördes attraktion mellan dess delar och svampens. Däremot skulle det gå
hastigare, om den inbördes attraktionen mellan vattnets partiklar icke hindrades
därigenom, att en del kraft förbrukas till att åtskilja dem. Hastigast skulle det gå, om
det i stället för attraktion mellan dessa partiklar funnes inbördes repulsion, vilken
skulle samverka med svampens attraktion. Enahanda är förhållandet mellan -elektrisk
och vanlig materia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
