Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Ljusfenomen och mekaniska verkningar av elektriskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1020
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
detta avseende de bägge fenomenen förhålla sig olika, och först ett halvt sekel senare
kom man genom experiment underfund med att de elektriska och magnetiska fenomenen
långtifrån att härutinnan vara väsentligt olika i stället visa fullständig
överensstämmelse.
De elektriska fenomenen studeras under luftpumpen. Efter Gilbert sysselsatte sig
bland andra Boyle och Florensakademisterna (se sid. 247) även med de elektriska
fenomenen. De senare undersökte vad betydelse det tyg, varmed gnidningarna företagas,
har för fenomenet och funno, att om dettas yta var helt glatt, gnidningen ej åstadkom
åsyftat resultat. De upptäckte även, att den gnidna bärnstenen förlorade sin elektriska
egenskap, om den fördes i närheten av en ljuslåga. De försökte även komma
underfund med huruvida de elektriska egenskaperna liksom de magnetiska bibehållas i
lufttomt rum, dock utan att komma till något definitivt resultat. Bättre framgång hade
Boyle, som i glasballongen till sin luftpump upphängde ett stycke gniden bärnsten
ovanför en liten lätt kropp; när luften utpumpades och bärnstenen något sänktes,
attraherades den lätta kroppen precis som om den befunnit sig i luft.
Boyle gjorde även försök för att konstatera, huruvida en elektriserad kropp attraheras
lika kraftigt av andra kroppar som dessa attraheras av denna. Detta visade sig vara
fallet, och man kan således anse, att Boyle konstaterat giltigheten av likhet
mellan verkan och återverkan.
Guericke och den första elektricitetsmaskinen. Ett avsevärt framsteg i
utforskandet av de elektriska fenomenen gjorde Guericke genom att på ett mera rationellt
sätt företaga gnidningarna. I femtonde kapitlet i fjärde boken av sin 1672 utgivna
Experimenta nova Magdeburgica de vacuo spatio (se sid. 244) beskriver Guericke, hur
han fyllt en ihålig glaskula, stor som ett barnhuvud, med svavelstycken, vilka han sedan
smälte ned i kulan, så att denna helt fylldes. Därpå insattes en järnstav i kulan, och det
hela fick svalna, varefter svavelkulan frigjordes genom glashöljets krossande. Kulan
med sin järnaxel monterades sedan i en träställning, så att den lätt kunde kring vridas;
genom att man samtidigt höll den torra handflatan mot kulan, blev denna genom
gnidningen synnerligen kraftigt elektrisk.
Tack vare de utpräglat starka elektriska egenskaper denna svavelkula erhållit
kunde Guericke bättre än sina föregångare studera fenomenet. En liten dunig fjäder,
som svävade fritt i rummet, sjönk icke så småningom ned mot golvet utan drogs med
stor kraft mot kulan men hade inte väl hunnit beröra denna, förrän den med ändå större
kraft stöttes bort. Berördes fjädern med handen eller med en linnetråd, drogs den åter
bort mot svavelkulan för att därpå liksom undfly denna. Även om fjädern kom i
närheten av ett brinnande ljus, »vände den plötsligt tillbaka till kulan och sökte säkerligen
skydd hos denna».
Guericke har således tydligen observerat, att en oelektrisk kropp (fjädern), när den
varit i beröring med en annan kropp, ägande elektriska egenskaper (svavelkulan), stötes
bort ifrån denna. Emellertid tycks han icke varit helt på det klara med detta fenomen,
ty han menar, att den roterande svavelkulan fasthåller papperslappar precis så som jorden
under sin rotation kvarhåller oss och andra föremål på sin yta. Men hade han sorgfälligt
undersökt saken, skulle han upptäckt, att papperslapparna icke alltid kvarhållas av kulan.
Liksom fjädern dragas de in till kulans yta, men efter beröringen stötas de i allmänhet
åter bort, och så är dess bättre icke förhållandet med oss relativt jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
