Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Moderna instrumentkonstruktioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
LJUSET.
verkens utomordentlige medarbetare Ernst Abbe, vilken redan år 1870 sysslat med
frågan och då nyupptäckt det Porroska dubbelprismat. På själva prismakonstruktionen
kunde Zeissverken icke erhålla patent, men däremot fann Abbe på att insätta
prismorna i en binokular kikare (d. v. s. en kikare för båda ögonen), så att de båda
objektiven fingo större avstånd än okularen, och detta kunde skyddas genom patent (1893).
Genom denna anordning komma de bilder, som vartdera ögat mottager, att bli mera olika
än vid obeväpnade ögon; när dessa synintryck sammanfattas av hjärnan, erhåller man
ett starkare plastiskt intryck: man ser tydligare avståndsolikheterna. Fig.
842 visar den gängse formen av prismakikaren sådan den nu, efter patentets utlöpande,
tillverkas av alla större optiska fabriker.
För militärt ändamål kan man utnyttja prismakikaren, så att den ger en
övernaturligt stegrad plasticitet, varigenom man i fält lättare kan urskilja föremål på långt
håll. Härtill kräves blott, att det egentliga »ögonavståndet», d. v. s. objektivavståndet,
ytterligare ökas. Fig. 843 visar en dylik för fältbruk avsedd prismakikare, vars båda
skänklar äro ledade, så att »ögonavståndet» efter behag kan ändras. Fig. 844 visar detta
instruments inre konstruktion.
Stereoskopet. Den förste, som insåg, att ögats djupuppfattning beror på att vissa
centra i hjärnan sammansmälta de båda ögonens olika synbilder, var den engelske
fysikern Charles Wheatstone (1802-—1875), vilken i sin 1838 publicerade,
betydelse
Fig. 845. Wheatstones stereoskop.
Fig. 846. Brewsters stereoskop.
fulla avhandling On some remarkable and hitherto unobserved Phenomena oj Binocular
Vision (Om några märkliga och hittills obeaktade fenomen vid binokulärt seende)
beskrev det av honom uppfunna stereoskopet och i samband därmed klarlade de bägge
ögonens samfällda förmåga till djupuppfattning, s. k. stereoskopiskt seende.
I Wheatstones stereoskop placeras två bilder av samma rymdföremål på var sin
sida om ett spegelpar (se fig. 845) på så sätt, att när vartdera ögat betraktar var sin
spegel, bägge bilderna genom speglingen komma att täcka varandra. De båda bildernas
olikhet skall bestå däri, att de t. ex. fotograferats med en stereoskopkamera, d. v. s. en
med två objektiv försedd kamera, vid vilken objektiven sitta som ögonen på en
människa, eller att de på annat sätt framställts, så att de återgiva föremålet sett från de båda
ögonens olika synpunkter. När dessa bilder bringas att täcka varandra, så får en med
normala synorgan utrustad person illusion av ett fristående föremål.
Numera användes en av Brewster införd, betydligt förenklad form av stereoskopet
(se fig. 846), vid vilket stereoskopbilden betraktas genom två linser, som ställts något
snett inbördes, varigenom bilderna komma att täcka varandra. Stereoskopet har fått
stor användning inom vetenskap och teknik. Av ögonläkare användes det till
bekäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
