Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Temperaturstrålningens spektrala fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
940
LJUSET.
I fig. 803 återgives ett schema över den svarta kropp, som Lummer och Kurlbaum
använde vid sina epokgörande mätningar. Kroppen består av ett i en ugn insatt,
invändigt svärtat, dubbelväggigt rör av porslin (upp till 1 700°) eller magnesia (upp
till 2 000°). Röret är försett med ett litet fönster (vid RR t. v. i fig. 803), varur strål
-ningén slipper ut i och för mätning av emissionsförmågan. För att den svarta strålningens
Fig. 803. Lummer och Kurlbaums svarta strålningskropp.
jämvikt ini röret icke skall nämnvärt störas av denna lilla utstrålning, är röret utrustat
med hålförsedda mellanväggar, så att inte mindre än sex strålningskamrar på detta
sätt bildas. Varje liten kammare bidrager till att balansera jämvikten i strålningen, vars
temperatur mätes i den innersta kammaren medelst ett termoelement (E i fig. 803).
Plancks strålningslag. Den Wienska lagen hade visat sig förträfflig för små
våglängder och den Rayleighska lagen likaledes förträfflig för stora våglängder. Den
matematiska formen på dessa båda lagar gör det emellertid möjligt för den tränade
matematikern att se dem båda som specialfall av en och samma formel. Den som först insåg
detta var den tyske fysikern och nobepristagaren Max Planck, som 1900 uppställde
Plancks strålning slag:
2~5
e^g-^—.
e^-1
C
Är nämligen våglängden liten, så blir e^r så stor, att en etta mer eller mindre i
nämnaren icke spelar någon roll. Man kan därför stryka ettan i nämnaren, varvid
formeln utan vidare övergår i Wiens strålningslag. Skulle däremot 2 vara stor,
C C
kommer mycket nära ett, och man kan matematiskt visa, att e^T med god
tillnär-c
melse kan ersättas med 1 + jy. Insättes detta senare uttryck i nämnaren på
Plancks lag, förvandlas den utan vidare till Rayleighs lag.
Plancks s t r å 1 n i n g s 1 a g innehåller Wiens och Rayleighs
lagar som specialfall f ö r d e t fall, att våglängden är mycket
liten resp, mycket stor.
Man kunde således vänta sig, att Plancks lag skulle på ett förträffligt sätt ersätta de
båda andra strålningslagarna, och mätningar ha även givit vid handen, att Plancks lag
står i synnerligen god överensstämmelse med erfarenheten.
Entropi och sannolikhet. Planck nöjde sig icke med att uppställa en förträfflig
matematisk formel för beräkning av den svarta kroppens strålning, han ville sedermera
även på teoretisk väg visa, att denna formel kan erhållas som en logisk följd av de
inom vetenskapen gängse åsikterna rörande materians och strålningens egenskaper.
Härvid anknöt Planck till några arbeten på den mekaniska värmeteoriens område,
som Ludwig Boltzmann publicerat på 1870-talet. Boltzmann hade bland annat kommit
till en högst märklig uppfattning av entropibegreppet, varigenom detta kan göras till
föremål för statistisk beräkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
