Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Ljusenergins former och omvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSET SOM ENERGIFORM. OMVANDLINGAR.
925
Fig. 791. Schema över automatisk sorterare för glödlampor.
Fig. 792 visar en annan betydelsefull användning av det fotoelektriska ögat,
nämligen till automatisk titrering. Titreringen är ett slags kemisk analys av en vätska, varvid
från ett graderat, kranförsett rör, s. k. byrett (överst mitt på fig. 792), en vätska får
droppa ned i undersökningsvätskan (denna befinner sig i den med omrörare försedda
bägaren mitt på fig. 792). I ett visst ögonblick sker en plötslig färgförändring av vätskan,
och det gäller att vid titreringen
fastslå detta ögonblick ävensom
den mängd titreringsvätska, som
behövt droppa ned för att detta
färgomslag skall inträffa. Den
härtill användbara automatiska
anordningen består dels av en ljuskälla,
som belyser vätskan genom ett
lämpligt färgat filter, och dels av
ett fotoelektriskt öga, som tack
vare filtret känsligt påverkas av
färgomkastningen. Den elektriska
ström, som fotocellen utlöser,
för-stärkes och påverkar ett relä, som
i sin tur sänder en kraftig ström till
en elektromagnet (synlig längst upp
t. h. i fig. 792), vilken genom en
vinkelhävarm stänger byrettens
kran.
Ljudflliu. Ljudfilmen är ett
typiskt exempel på
energiomvandlingar. På samma filmremsa, som
fotograferar de uppträdande,
fotograferas även det åtföljande ljudet.
Denna fotografering av ljudet går
så till, att de luftvibrationer, som
röster och instrument m. m.
frambringa, uppfångas av en mikrofon,
som omsätter ljudsvängningarna i telefonströmmar. Dessa telefonströmmar styra
antingen en ljuskälla, vars intensitet varierar i takt med strömstyrkan, eller också
styra de en bländare eller en oscillerande spegel, som belyses från en konstant ljuskälla.
I förra fallet får man (se fig. 793) på filmremsan vid sidan av bilderna en longitudinell
ljudskrift eller intensitets skrift i form av ett jämnbrett band med efter ljudet växlande
svärtning, i senare fallet får man en transversell ljudskrift eller amplitudskrijt i form
av ett ljusband, vars ena kant är rak och vars andra kant företer samma slags
krus-ningar som bottenprofilkurvan till en grammofonplätta (jmfr sid. 531).
Återgivandet av filmen försiggår i stort sett så som fig. 794 angiver. Filmen
passerar först projektionsapparaten, där den ryckvis framföres, så att ögat under loppet
av en sekund hinner uppfånga ett tiotal, var för sig stillastående bilder, vilka i
medvetandet sedan sammansmältas till en rörlig bild. Därefter pressas filmen fram mellan
rullarna 10, vilka ha till uppgift att hejda den ryckvisa rörelsens skakningar, går vidare
Fig. 792. Anordning för automatisk titrering medelst
fotoelektriskt öga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
