Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Ljusenergins former och omvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSET SOM ENERGIFORM. OMVANDLINGAR.
921
att en gnista lättare slog över i ett gnistgap, om detta belystes från en annan gnista, än
om det befann sig i mörker. Hertz gjorde systematiska undersökningar med belysning
från olika ljuskällor och. kunde konstatera, att om en elektrisk spänning råder emellan
två av zink förfärdigade metallplattor, elektroder, så kan en urladdning utlösas genom
elektrodernas belysning med ultraviolett ljus. Året därpå (1888) visade W. L. F.
Hall-wachs, att en ursprungligen oladdad zinkskiva vid belysning medelst ultraviolett ljus
uppvisar positiv laddning, och dess av bestrålningen alstrade elektriska spänning uppgår
därvid till 1 å 3 volt. Denna s. k. Halluachseffekt eller yttre ljuselektriska efjekt medför
i det Hertzska försöket, att spänningen mellan elektroderna ökas, varigenom
urladdningen underlättas.
De tyska fysikerna J. Elster och H. Geitel upptäckte 1891, att alkalimetallerna ha
särskilt utpräglad yttre fotoeffekt, och 1899 påvisade P. Lenard och J. J. Thomson,
oberoende av varandra, att den yttre fotoeffekten utvecklas synnerligen ostörd av
biinflytanden, ifall elektroderna befinna sig i vakuum. Å andra sidan har det visat sig, att ett
omgivande gastryck kan stegra fotoeffekten, men då uppträda störande tröghetsfenomen.
Hallwachseffekten utnyttjas till ljuselektriska celler, s. k. fotoceller, på så sätt, att man
ini en lufttom glasballong placerar två metallplattor, elektroder, så att de stå i ledande
förbindelse med var sin av två yttre kontakter, medelst vilka cellen kan inkopplas i en
med batteri försedd krets. Härvid skall den ljuskänsliga metallen stå i förbindelse med
batteriets positiva pol, den är således s. k. anod, medan den andra elektroden är katod,
d. v. s. kopplad till batteriets negativa pol. Det hela är vanligen inneslutet i en
evakuerad glasballong, och anoden eller katoden utgöres ofta av ett på ballongens innersida
utfällt metallskikt. Detta skikt, som utfälles i samband med luftens avlägsnande ur
ballongen, får dock icke täcka hela ballongen, utan ett fönster lämnas för strålningens
insläppande.
Bestrålas anoden med ljus, kommer en ström att gå fram i den batterianslutna
kretsen, och strömstyrkan mätt i ampère är exakt proportionell mot belysningseffekten
mätt i watt eller i kalorier per sekund, en sådan proportionalitet förefinnes däremot
icke exakt hos selencellen. Enligt undersökningar av E. O. Lawrence och J. W. Beams
(1927) saknar en sådan cell tröghet; nämnda forskare kunde konstatera, att till och med
en ytterst kortvarig ljusblixt inom kortare tidrymd än 3-10—9 sek. uppväckte en lika
kortvarig strömstöt. Dessa egenskaper ha gjort, att dylika fotoceller blivit av grundläggande
betydelse för ljudfilmstekniken och att fabrikationen av dylika fotoceller givit upphov
till en betydelsefull, synnerligen lönande industri. Därmed har även forskningsarbetet på
detta område sporrats och fotocellernas tekniska fullkomnande påskyndats. Det sista
årtiondets utveckling på detta område har också, tack vare de
utomordentliga ekonomiska resurser som stått till buds, varit märklig och
återverkat revolutionerande på en mängd andra forskningsområden.
Fig. 783—786 visa olika prov på moderna fotoceller. Fig. 783 är
i vanlig glödlampsform med glasballongens speglande metallskikt
som katod och den ljuskänsliga anoden centralt placerad. Fig. 784
visar det tyska Klangfilmbolagets fotocell för ljudfilmsändamål.
Anoden A har gallerform, och det genom den lilla fönsteröppningen F
kommande ljuset speglas av katoden K:s metallspegel mot anoden;
fotocellen är dessutom monterad i gummipackning G, för att icke
några skakningar skola göra belysningen ojämn. Varje ojämnhet i
belysningen reproduceras nämligen av strömmen, och när denna
Fig. 783. Industriell
form av fotocell med
central anod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
