Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljuset som energiform - Fotometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908
LJUSET.
(se sid. 933) har man en möjlighet att erhålla en jämförelseljuskälla, som är oberoende av
alla materialegenskaper.
I Tyskland har Hef ner lampan rätt allmänt omfattats, och dess ljusstyrka, 1
Hefner-enhet, 1 HE eller 1 HK (Hefnerkerze), har kommit till användning som normalljus. En
Hefnerenhet är 9/10 av ett internationellt normalljus. Tysk belysningsteknik och tyska
glödlampor sätta delvis sin prägel på de i Sverige använda enheterna, så att normalljuset
hos oss således icke alltid är den internationella enheten utan 1 HE.
Om en sfärisk yta med 1 meters radie omsluter en i dess centrum belägen ljuskälla,
vars styrka är ett normalljus, så är ljusflödet genom varje kvadratmeter av denna sfärs
yta det standardljusflöde, som under benämningen 1 lumen (Lm) tages till enhet för
ljusflöde. Skulle man som normalljus taga 1 HE, kallas enheten för ljusflöde
Hefner-lumen. Den belysning, som råder på ifrågavarande sfärs yta, tages likaså till standard för
belysning, och denna enhet för belysning kallas 1 lux (Lx), så att 1 Lx — 1 Lm/m2. Är ytan
i fråga så vit, att den återkastar allt infallande ljus, tjänstgör den som standard för
en ljuskällas ytintensitet räknad per cm2. Amerikanska fysici och astronomer ha kallat
denna enhet 1 Lambert, och denna enhet är således detsamma som 1 Lm/cm2 eller
10 000 Lx.
Lamberts lag tillåter beräkning av samband mellan ljusflöde, belysning och ljusstyrka.
Om exempelvis en ljuskälla, vars ljusstyrka är 25 normalljus, belyser en plan yta på 2
me-25
ters avstånd under en infallsvinkel, som är 0, så är belysningen — = 6.25 Lx. Vore
ljusstrålarnas infallsvinkel 60°, så bleve belysningen 3.125 Lx, eftersom cos 60° = 0.5.
Fotometrar. Lambert och Bouguer hade vid sina fotometriska mätningar låtit två
hälfter av samma skärm belysas av de båda ljuskällor, som skola jämföras. Bouguer
skilde de bägge hälfterna med en mörk skärm, placerad vinkelrätt mot den belysta
skärmen och skiljande de båda ljuskällorna åt. Lambert ställde, som vi sett, upp en skärm
parallellt med den belysta skärmen för att genom skuggbildning
uppnå samma jämförelsemöjlighet. I Ritchies fotometer
infördes en förbättring genom att som ljusskärm användes
ett rätvinkligt gipsprisma (abc i fig. 769). Detta prisma
belyses från vardera sidan av var sin ljuskälla (Zx och l2 i fig.
769) och betraktas av ett öga, placerat mitt framför kilens
kant. Härigenom kunna bägge ljuskällorna ävensom prismat
ställas i rak linje på en med måttskala försedd skena och
göras lätt flyttbara i förhållande till varandra. En dylik
skenanordning har sedermera under namn av optisk bänk fått stor användning inom
fotometrien.
Fig. 770 visar en modern form av optisk bänk. Denna består av två graderade
skenor (r r), på vilka ett flertal små vagnar eller slädar lätt kunna skjutas fram och åter.
Vagnarna uppbära dels de båda ljuskällorna (L och LJ, dels fotometern (P) och dels
bländare i form av svärtade, hålförsedda skärmar. Vagnarnas montering är höj- och
sänkbar, så att man lätt kan placera ljuskällorna och fotometern i samma höjd.
En lika enkel som genial fotometer är Bunsens fotometer, vilken består av ett med en
oljefläck försett vitt papper, som monteras vinkelrätt mot den optiska bänkens riktning.
Belyses fläcken olika från vardera sidan, så kommer den, som var och en lätt kan iakttaga
medelst ett med flottfläck försett papper, att synas mörk på den starkast belysta sidan och
Fig. 769. Ritchies fotometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
