Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Färgerna och deras uppkomst - Färgblandningar och färgsinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
848
LJUSET.
föremål synes ljusare intill ett mörkare och omvänt, ävensom däri, att ett färgat föremål
synes färga sin närmaste omgivning med komplementfärgen.
Dylika skenbart uppkomna färger gjordes till föremål för ett systematiskt studium
av den franske naturforskaren G. L. L. de Buffon, vilken bl. a. angav ett flertal av de
experiment, med vilka man även i vår tid brukar klargöra detta fenomen. Om man
exempelvis på ett vitt underlag lägger ett litet stycke rött papper och ihärdigt betraktar
denna röda fläck, börjar dess kant så småningom skimra grön, och om man plötsligt
riktar ögat mot ett annat ställe av det vita papperet, så ser man en grön fläck av exakt
samma form och storlek som den röda fläcken. Upprepar man försöket med en annan
färgfläck, så inträffar en liknande simultan kontrast, ehuru den skenbara fläcken
antager annan färg, en färg som alltid visar sig vara komplementfärgen till den färg man
ihärdigt betraktar. Buffon iakttog även, att ett föremåls skugga är färgad med
komplementfärgen till det ljus, som kastar skuggan, så att i starkt solljus skuggorna synas blå.
Förklaringen till den simultana kontrasten gives omedelbart av den Youngska
teorien. Under det ihärdiga fixerandet kommer den del av näthinnan, på vilken den
röda färgfläckens bild faller, att få det röda färgsinnets nervelement uttröttade. När
ögat under sina ständiga små rörelser vid gränsen av en fixerad färg mötes av annat
ljus, äro dessa nervelement okänsliga, och de grönkänsliga och violettkänsliga
nervelementen orsaka ett intryck av komplementfärgen, som är grönt. Vid längre stirrande
börja ögonens muskler även tröttas, så att ögat icke hålles alldeles stilla, därav
uppstår det gröna flimret vid fläckens kanter.
Den simultana kontrasten har en utomordentlig betydelse för textilindustriens
färg-ningsproblem. Vill man i en vävnad, innehållande olika färger, uppnå en bestämd
färgeffekt, kan man icke uppnå detta genom att utan vidare bedöma färgerna hos de garner,
som skola komma till användning. Det färgintryck ett garn giver i handen är nämligen
ett helt annat än det som uppstår, då garnet i en vävnad omgives av andra färgade
garner. Olikheterna äro härvid så förbluffande, att endast den vane fackmannen kan på
förhand bedöma effekten.
När den framstående franske kemisten M. E. Chevreul (1786—1889) blev chef för
den franska statens gobelinfabrik i Paris, fick han snart nog blicken öppnad för den
simultana kontrastens utomordentliga betydelse vid valet av färg och tvinningssätt hos de
garner, varmed denna textilindustri arbetar. Chevreul ägnade denna fråga ett ingående
studium, vars resultat han 1864 nedlade i det betydelsefulla verket Des couleurs et de
leurs applications aux arts industriels etc. (Om färgerna och deras användning inom
industrien m. m.).
Färgharmoni. Trots den grundväsentliga olikheten mellan ljud- och ljusförnimmelse
har mången fysiker dock velat se en analogi mellan hörselns och synens intryck. Bland
annat har man velat se en överensstämmelse mellan skalans sju toner och spektrets sju
färger. Newton stod icke främmande för dylika analogibetraktelser och sökte rentav en
numerisk överensstämmelse mellan tonintervallens talförhållanden och färgernas inbördes
avstånd.
Att akademiskt lagda målare och esteter lockats att överföra musikaliska
harmonibetraktelser till färgernas värld är därför icke så förvånande. Det är icke så lätt att
undervisa i konst, och därför har det alltid funnits tacksam jordmån för metodiska
bidrag i form av anatomi, perspektivlära och färgharmonilära. Man kan dock utan
överdrift påstå, att färgharmoniläran icke vilar på någon fysikaliskt-fysiologisk grund jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
